Svenskt Näringsliv har stängt dörren

Svenskt Näringslivs Urban Bäckström vill bara diskutera ett nytt huvudavtal om LO:s Karl-Petter Thorwaldsson accepterar sämre anställningsskydd

Efter förra veckans haveri i förhandlingarna om regeringens jobbpakt deklarerade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson att LO inte har några anspråk på politiska förändringar av anställningstryggheten. Ska den ändras får det ske i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Thorwaldsson ville få det att låta som en stor facklig eftergift. Det är nog inte hela sanningen.

Urban Bäckström från Svenskt Näringsliv var också snabb att ställa ultimatum. Ge upp turordningsreglerna, annars blir det inget.

Det är lätt - och billigt - för svenska arbetsgivare att säga upp personal. Till och med så lätt att internationella koncerner valt att dra ner i Sverige i stället för i andra länder. Det senaste exemplet är italienska GGP:s beslut att lägga ner Stiga i Tranås.

Men det finns en restriktion, det är inte arbetsgivaren som ensam bestämmer vem som ska få gå. Normalt avgörs det i stället av anställningstiden. Ska det göras avsteg från turordningen kräver det förhandlingar.

Det är principen. I verkligheten har anställningsskyddet luckrats upp under årtionden, bit för bit.

Luckrats upp

Till en del handlar det om att arbetslivet förändrats. Turordningsreglerna bygger på en arbetsmarknad med fasta anställningar hos en arbetsgivare. I själva verket har tillfälliga anställningar, entreprenader och inhyrning av arbetskraft blivit allt vanligare, och det har urholkat tryggheten.

Men det handlar också om politiska beslut. Med något undantag har de förändringar som gjorts i lagstiftningen de senaste 25 åren handlat om att försämra anställningstryggheten. Det har varit nya anställningsformer, undantag för mindre företag och så vidare.

För Svenskt Näringsliv och de mindre borgerliga partierna är det inte nog. De vill en gång för alla slå fast att det är arbetsgivarens rätt att själv bestämma vem som ska få behålla jobbet. Och de vill göra det i lag.

I den situationen är det kanske inte så konstigt om LO:s ordförande tycker att det vore bra om politikerna höll sig borta. Eller att ledaren för Folkpartiet blir rasande över tanken att lämna anställningsskyddet oförändrat.

Behöver reformeras

De svenska reglerna om anställningstrygghet behöver verkligen reformeras, för att skapa mer trygghet.

Det bästa vore om fack och arbetsgivare tillsammans skulle kunna enas om en ny ordning. Men det kommer inte att bli lätt.

Det senaste försöket att sluta ett nytt huvudavtal stupade på frågan om anställningstryggheten för fyra år sedan. Dagens förutsättningar är knappast bättre.

Men ett villkor för att i alla fall försöka är att arbetsmarknadens parter vill lösa problemen själva. LO-ordföranden har givit besked om att det villkoret i alla fall är uppfyllt till hälften.

Dessvärre betyder helgens utspel från Urban Bäckström att den andra halvan fattas.

Följ ämnen i artikeln