Reklam ska inte förnedra – oavsett lag
Naken hud drar till sig blickar. Det vet varenda tidningsredaktör, och det vet naturligtvis också de som skapar den reklam som omger oss. Därför är sexualiserade bilder av framför allt kvinnor det äldsta tricket i boken för dem som vill pracka på oss det ena eller det andra.
Könsdiskriminerande reklam förstärker dessutom stereotypa könsroller och smutsar ner det offentliga rummet. Den borde helt enkelt inte förekomma.
Bara i Sverige
I går presenterade Svensk kvinnolobby en genomgång av reglerna i de nordiska länderna. Sverige visar sig vara det enda landet som helt saknar en lag mot könsdiskriminerande reklam. I stället sköts kontrollen av en reklamombudsman som utses och finansieras av branschen själv.
Reklamombudsmannen får varje år omkring 500 anmälningar. Ungefär hälften handlar om könsdiskriminering. När ett inslag fälls publiceras beslutet. Många företag väljer att dra tillbaka sin kampanj. Andra struntar högaktningsfullt i kritiken.
Kvinnolobbyn är förstås förbannade, och det borde faktiskt också Sveriges feministiska regering vara.
Det finns ett färdigt förslag till lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Redan år 2008 föreslog en statlig utredning ett förbud, och att den som bröt mot reglerna skulle kunna tvingas betala vite.
Då slängde jämställdhetsministern Nyamko Sabuni förslaget i papperskorgen, men bland andra Veronica Palm har lovat att den skulle plockas upp vid ett regimskifte.
Det har, som vi vet, inte hänt ännu.
Borde avstå självmant
Ett förbud mot könsdiskriminerande reklam skapar naturligtvis inte jämställdhet. Anständiga företag borde dessutom avstå från diskriminering, oavsett vad lagen säger.
Men dagens system fungerar inte. Könsdiskriminering har inte i det offentliga rummet att göra. Svårare är det faktiskt inte.