Löfven får vara beredd på dålig stämning i EU
Förslaget om minimilöner måste stoppas till varje pris
Ödesfråga är ett ord som ofta missbrukas i den politiska debatten. När det handlar om den svenska arbetsmarknaden och förslaget om minimilöner i EU är det dock på sin plats. En europeisk lönelag skulle urholka fackens och arbetsgivarnas ansvar för lönerna i vårt land.
På sikt skulle det göra oss alla till förlorare.
I Sverige kan vi aldrig acceptera att unionen stiftar lagar som förstör ordningen i ett av de länder som har den minsta andelen arbetande fattiga i Europa. Det går inte.
Extra dumt blir det eftersom argumenten handlar om att skydda arbetarnas rättigheter.
Förslaget är en besvikelse
I dag presenterades det förslag som EU-parlamentets ansvariga arbetat fram. Om någon hade hoppats att det skulle innehålla tydligare undantag för de nordiska länder där facken kan förhandla om lönerna är förslaget en besvikelse.
Parlamentets ansvariga vill till och med gå längre än tidigare. Gränsen för när kollektivavtalen anses ge ett tillräckligt skydd sätts till 90 procent av arbetsmarknaden i stället för kommissionens 70 procent.
Sverige ligger idag på den gräns EU-parlamentet talar om. Marginalerna för att undvika att dras in i det juridiska systemet i Bryssel skulle bli hårfina.
Dagens förslag utlovar dessutom individuella garantier. Det kan bara åstadkommas med lagstiftning.
Förändrar villkoren i grunden
Skulle det bli verklighet förändras villkoren för svenska löntagare i grunden. Om förespråkarna för en europeisk minimilön hittills har visat för lite respekt inför förhållandena i Norden har EU-parlamentets ansvariga nu släppt all hänsyn.
– Det här öppnar Pandoras ask, säger LO:s vice ordförande Therese Guovelin.
Hon menar att konsekvenserna om dagens förslag skulle bli katastrofala.
Arbetsmarknadens parter i Sverige kommer inte att acceptera att förslaget blir verklighet. Det kan inte den svenska regeringen göra heller. Hotat mot den svenska arbetsmarknaden måste avvärjas med alla medel.
Fortfarande återstår några vägar, men när Aftonbladets ledarsida för några veckor sedan talade med den svenske EU-parlamentarikern Johan Danielsson i podden Jobbet menade han att det mest realistiska är att kräva ett omfattande undantag. Juridiskt går det. Politiskt kan det bli en hård match där svenska ministrar kan behöva påminna andra EU-länder om att vi betalar en stor del av unionens budget.
Det måste göras, även om det skulle skapa dålig stämning.
– Jag räknar med att de gör sitt jobb, säger Therese Guovelin på LO.
Hon är inte ensam.