Minimilön stoppar inte fattigdom i EU
Det som händer i Bryssel kan bli extremt farligt.
Det som pågår i Bryssel kan bli en extremt farlig och dessutom extremt oförutsägbar politisk process.
Det säger europaparlamentarikern Johan Danielsson i podden Jobbet.
Han pratar om EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner. För Europaparlamentets del påbörjas arbetet med förslaget på allvar i påskveckan.
I Sverige och i Danmark hävdar politiker från vänster till höger och både arbetsgivare och fack att en EU-lag om lönebildningen skulle hota vårt sätt att reglera arbetsmarknaden.
Motverkar sitt syfta
Dessutom skulle bindande EU-regler motverka sitt syfte, i alla fall för svensk del.
- Om vi väljer att räkna alla som har mindre än 60 procent av medianinkomsten som fattiga är Sverige det land där den minsta andelen, säger Danielsson.
Det bygger förstås på den svenska modellen verkligen fungerar. I dag kan det vara si och så med den saken. I en rapport som Byggmarknadskommissionen, ett samarbete mellan parterna i byggbranschen, just presenterat konstaterar man att marken nu skakar under kollektivavtalssystemet.
- Vi lever ju inte i något himmelrike, konstaterar Johan Danielsson.
Samtidigt är fattigdomen, också bland människor som har ett arbete, ett växande problem i EU. Och medan den nordiska fackföreningsrörelsen ser EU-regler som ett hot har förslaget delvis kommit till för att möta kraven från fackliga organisationer i andra delar av EU.
Fattigdomen försvinner inte lätt
Danielsson menar dock att det knappast kommer att förbättra situationen.
- Ibland låter det som man bara kunde åka till Bryssel och fatta ett beslut och därmed skulle det inte längre finnas någon arbetande fattig i Europa. Men så kommer det ju inte att bli.
- Om det hade varit sant skulle man kanske ha förstått om en del tänkte att "va fan, nu gör vi det här och kör över de där privilegierade gnällspikarna från Sverige och Danmark".
Men Johan Danielsson tror alltså inte att en europeisk minimilön skulle ge löntagare i Europa anständigt betalt.
- Det krävs ändå att man bygger någon sorts kollektiv, facklig styrka om man ska ha anständiga löner och inte bara minimilöner.
Ändå tyder mycket på att direktivet så småningom antas, kanske rent av mitt i nästa svenska valrörelse. Därför måste nu den svenska regeringen, och arbetsmarknadens parter i Sverige, ställa in sig på att slåss för ett undantag.
- Det är nog den mest framkomliga vägen just nu. Ytterst är det en politik fråga. Juridiskt går det.