Kulturskymning i Skarpnäck

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I stadsdelen Skarpnäck i södra Stockholm pågår ett kulturbråk. Sedan några år tillbaka finns där en fri teatergrupp som heter Södra Fot. Gruppen bedriver en stor verksamhet för både barn och vuxna med dansgrupper, körer, teater och revyer.

Man jobbar också pedagogiskt med skolorna i området och sätter upp pjäser med professionella skådespelare och ett stort antal amatörer. Tusentals Skarpnäcksbor kommer varje år i kontakt med teatergruppens arrangemang. Teaterhuset är ett angeläget kulturcentrum i stadsdelen.

I höstas bjöd Södra Fot in till allsångskvällar. De hade olika teman som Povel Ramel, 20- och 40-talsschlagrar med kupletter av Karl Gerhard med mera.

En kväll bjöd man in till sångkväll på temat proggmusik och kampsång. Det sjöngs Mikael Wiehe-låtar och spelades musik av Nationalteatern och från Jösses flickor. På en affisch kallade man kvällen för ”Allsång mot alliansen”.

Det skulle man inte ha gjort.

Efter valet blev det ny politisk majoritet. Den borgerliga alliansens företrädare i Skarpnäck har nu beslutat att dra in alla bidrag till Södra Fot. Motivet är politiskt.

I beslutsprotokollet från nämndens sammanträde den 25 januari står det att Södra Fot bedrivit politisk propaganda och därför inte får något föreningsbidrag. Beviset för detta är allsångskvällen med proggmusik.

Om gruppen händelsevis skulle vilja komma in med en ansökan om bidrag för nästa år måste den utförligt kunna redogöra för ”åtgärder som föreningen vidtagit för att säkerställa att den fortsatta verksamheten bedrivs på ett professionellt och opolitiskt sätt?...”.

Opolitiskt? Menar alliansens företrädare att det är fel att sjunga Mikael Wiehe-låtar i Skarpnäcks teaterhus?

Har moderaten Billy Östh som är ordförande i Skarpnäcks stadsdelsnämnd någonsin varit på teater?

Med den sortens inskränkta kultursyn lär det bli ganska tyst från teaterscenen i Skarpnäck. Varken Strindberg, Ibsen eller Norén göre sig besvär. För att inte tala om de gamla antika dramerna som var sprängstoff i sin tids samhällsdebatt.

Alliansen vill uppenbarligen öka den politiska klåfingrigheten på kulturområdet. I protokollet från Skarpnäcks stadsdelsnämnd slår majoriteten fast att den hädanefter inte vill låta förvaltningens kulturansvariga stå för fördelningen av föreningsbidrag. Det ska i stället beslutas av nämndens ledamöter ”för att öka möjligheterna till insyn”.

Insyn tycks i alliansens värld vara ett annat ord för politisering. Och censur.

I inledningen av protokollet står det vackert:

Den övergripande målsättningen för den nya majoriteten är ett friare Stockholm där valfriheten för medborgarna ska öka.

Valfriheten ska öka men yttrandefriheten ska visst minska.

Hur ser kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) på sina kollegors agerande i Stockholm? Är det verkligen moderaternas nya kulturpolitik att tysta fria grupper som inte har samma politiska färg som regeringspartiet?

I så fall går vi en dyster framtid till mötes. Kulturskymningen sänker sig.

Men Södra Fot ger inte upp. Fredag 16 februari är det Allsång för yttrandefriheten. Måtte det bli fullsatt.

Vi sjunger för full hals så att Billy Östh och hans kollegor hör att de är totalt fel ute.

Helle Klein