Världen måste reagera genast

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Bilder av det palestinska inrikesministeriet i lågor. En stor del av de folkvalda politikerna, ministrar och parlamentariker, kidnappade. Ett utslaget el- och vattennät i Gaza. Inom några dagar står området inför en dödlig humanitär kris, enligt FN:s nödhjälpssamordnare.

Den mänskliga och politiska situationen i Mellanöstern är redan katastrofal, och den förvärras timme för timme.

Det är inte svårt att identifiera sig med vanmakten hos den israeliska befolkningen. Trots en av världens starkaste militärmakter kan regeringen inte befria en 19-årig korpral från sina kidnappare, eller få ett stopp på de notoriskt oprecisa raketattackerna över gränsen.

Det borde inte heller vara svårt att förstå den vanmakt som driver unga palestinier att ansluta sig till militanta grupper. Fredsprocessen är sedan länge avsomnad. Den demokratiska protest som det senaste valresultatet uttryckte har resulterat i blockad och umbäranden.

Bakom premiärminister Ehud Olmerts och försvarsminister Amir Peretz beslut om bombningarna, invasionen och kidnappningarna ligger ingen vanmakt. Tvärtom, gripandet av de palestinska politikerna är del av en sedan länge utarbetad plan.

Fullföljer Sharons plan

Det ter sig nu allt tydligare att den israeliska politiken går ut på att fullfölja den förre premiärministern Ariel Sharons plan. Att ensidigt diktera Israels framtida gränser. Den palestinska befolkningen hänvisas till områden som geografiskt, ekonomiskt och politiskt omöjligt kan fungera som en självständig stat. En bantustanpolitik för Mellanöstern.

Därför kan den palestinska administrationen inte tillåtas fungera eller vinna internationellt erkännande. Överenskommelsen tidigare i veckan mellan Hamas och al-Fatah om samarbete har sannolikt skyndat på den israeliska offensiven.

Därför saknar nu Gaza el och vatten. Därför hålls befolkningen vaken på nätterna med ljudbomber, speciellt utvecklade för att sprida skräck. Därför har Israel inför hela världen spottat idén om att sprida folkstyre och demokrati i den muslimska världen i ansiktet.

Vem i Irak, Egypten eller Afghanistan kan förväntas lyssna när Condoleezza Rice talar om mänskliga rättigheter så länge folkvalda palestinska ministrar kidnappas?

Kritik i Israel

I Israel hörs kritik. Dagstidningen Haaretz konstaterar att regeringen genomför samma taktik som en gång i Libanon, som om ingenting lärts av det misslyckandet.

Den israeliska regeringens förakt för mänskliga rättigheter och för internationell rätt har knappast demonstrerats tydligare än under den gångna veckan. Om inte omvärlden reagerar nu, när ska den då reagera?

IP