Vårdpolitiken behöver vård
Vårdplatserna i Sverige minskar och har gjort det konstant under tio år, enligt statistik från Sveriges kommuner och landsting som presenteras i Dagens Nyheter.
I genomsnitt är antalet disponibla vårdplatser per 1 000 invånare 2,7 i Sverige. Det är under EU:s genomsnitt – 5,3 – enligt en OECD-rapport.
I en internationell jämförelse hamnar vi i botten när det gäller antalet vårdplatser. I topp ligger Tyskland, men även grannländerna Norge och Danmark har många fler vårdplatser än vi. I Finland har man mer än dubbelt så många som i Sverige.
Det borde inte komma som någon överraskning, inte när melodin för tiden heter ”rationalisering”.
I dag står personalen för 70 procent av den svenska vårdens kostnader och när politiker vill ”rationalisera” och ”effektivisera” är det här man skär ner och stramar åt.
På Aftonbladets debattsida i dag ger specialistsjuksköterskan Päivi Vilkkavaara en otäck inblick i vårdens vardag, en berättelse om hur politiskt motiverad prispress och jakt på kostnadseffektivitet urholkat vårdkvaliteten.
I sommar kommer många att få känna av det.
Facket Vårdförbundet menar att personalbristen under semesterledigheten aldrig varit så stor som i år. Hela 90 procent av fackets lokala distrikt är av åsikten att patientsäkerheten kommer att försämras i sommar.
Bara på de sju regionsjukhusen saknas det över 470 sjuksköterskor – och över 1 650 vårdplatser måste stängas.
Svensk vård riskerar att kollapsa under trycket av krympande resurser, minskad bemanning och ekonomiska styrmodeller där patienterna kommer i andra hand.
Det behövs en ny politik för vården.