Lägre löner ger inte invandrare nya jobb
Är man född utomlands tar det tid att komma in på arbetsmarknaden. Och under 25 år har det sett ungefär likadant ut, oavsett konjunktur och oavsett hur många som kommer till Sverige.
Detta visar IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, i en ny rapport.
Lång väg till jobb
Efter fem år med uppehållstillstånd har sju av tio utrikesfödda haft ett första jobb, men färre än hälften har etablerat sig på arbetsmarknaden. Efter 15 år i landet är andelen som etablerat sig 80 procent.
Att vara etablerad är, enligt IFAU:s defintion, att under ett år tjäna minst hälften av medianinkomsten för en 45-åring.
Här har vi en av de mer centrala arbetsmarknadspolitiska frågorna, och vi vet ungefär hur svaren kommer låta. Den politiska oppositionen och horder av arbetsgivarorganisationer är ju alldeles övertygade om att arbetslösheten ska mötas med att sänka lönerna. Då skulle det skapas massor av ”enkla jobb”.
– Forskningen pekar på att man skulle kunna förvänta sig en viss effekt av att på något sätt sänka kostnaderna för att anställa till exempel nyanlända, säger IFAU:s generaldirektör Olof Åslund till radions Ekonyheter.
I svensk debatt är det faktiskt ingen som tror något annat.
Stora anställningsstöd
Subventioner till olika arbetsgivare - under namn som instegsjobb och nystartsjobb och med sänkta arbetsgivaravgifter - har präglat svensk arbetsmarknad i åratal.
Den borgerliga regeringen genomförde anställningssubventioner som var betydligt mer generösa för arbetsgivaren än de hot om låglönelagar som nu framförs.
Sysselsättningseffekterna blev det lite si och så med eftersom subventionerna ofta var för breda, för ineffektiva och riktades mot branscher som ersättning för anställningar som skulle ha gjorts ändå.
Därför ska nu löner sänkas. Det kommer bita, tror högern.
Att sänka lönerna skulle kanske göra det lite lättare att få ett jobb för några som ändå har förutsättningar att få ett arbete, men göra svensk ekonomi mindre produktiv i syfte att anpassa den till arbetskraften kommer inte knäcka arbetslösheten. Däremot riskerar nya låglönesektorer växa fram, med lönepress på fler och fler branscher
För borgerliga politiker är inte det där något problem, men alla andra borde se att det krävs andra insatser.
Bättre svenskundervisning och en fungerande bostadspolitik, till exempel. De som kan utbildas ska utbildas för att klara dagens jobb. Anställningsstöden måste riktas direkt till den person som behöver det.
Det sista svensk arbetsmarknad behöver är större löneskillnader och mindre trygghet på jobbet.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.