Sänka pensionsåldern i Sverige? Tack gärna
Arbetarkvinnor dör i förtid
Arnepension. Så heter det danska pensionssystem som gör att vissa yrkesgrupper kan gå i pension tidigare. I korthet går den ut på att de som börjar arbetslivet tidigare kan sluta tidigare. Likaså de som har fysiskt tunga yrken.
Här i Sverige fortsätter vi att höja riktmärket för pensionsåldern. Förra året från 65 till 66. 2027 höjs den igen till 67. Det kan te sig lite märkligt, givet att många inom LO-yrken inte ens kan arbeta till de är 65.
Lastbils- och busschaufförer, vårdbiträden och barnskötare går idag i pension när de är 64 år. Kropparna orkar inte mer. Hur de mirakulöst ska palla arbeta till 66 och snart 67 verkar man inte bry sig om.
Det slår också mot plånböckerna. Enligt pensionsmyndigheten kan ett extra års arbete efter 65 ge mellan 1400 och 2200 kronor mer i månaden. Gör ditt val – slit sönder din kropp ännu mer eller tunna ut din plånbok.
LO skruvade lite på sig när pensionsåldern skulle höjas, men särskilt mycket väsen blev det ändå inte. Idag finns det ingen egentlig diskussion kring att stoppa höjningen av pensionsåldern i Sverige.
Men i Frankrike är det en fråga som får folk att gå man ur huse.
Att sänka pensionsåldern för vissa yrkesgrupper borde vara möjligt. Det finns en enorm orättvisa i att de med fysiskt tunga yrken tvingas jobba så länge som de gör.
Dessutom kommer det med negativa hälsoeffekter. Detta i kontrast till fysisk aktivitet på fritiden som oftast har en positiv inverkan på hälsan. Istället innebär ett fysiskt utmanande jobb att risken för att få hjärt- och kärlsjukdomar ökar.
Orättvisan slutar inte ens där.
Nej, problemen går djupare än så. Som att arbetarklassens män och kvinnor får möta döden tidigare.
Högutbildade män lever sex år längre än lågutbildade. För kvinnorna skiljer det sju år. Den förväntade livslängden för arbetarklasskvinnor har stått still i flera decennier.
Tyvärr ser det ut att bli ännu värre.
Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten ökade medellivslängden för alla grupper i samhället mellan 2012 och 2022. Förutom för en grupp.
Är man ensamstående kvinna född i Sverige med endast förgymnasial utbildning förväntas man leva ett år mindre.
– Att ha svag ekonomi och vara ensamstående kan påverka hälsan på flera sätt. Dels genom att möjligheterna till att göra val som främjar hälsan är begränsade, men även för att det kan saknas olika former av praktiskt, socialt och emotionellt stöd, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.
Att den förväntade livslängden sjunker för denna grupp kvinnor är ett enormt misslyckande för Sverige.
Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsopolitiken att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen”. Men ”hela befolkningen” innefattar alltså inte riktigt alla längre.
Många yrkesgrupper kommer inte ha några större problem att jobba högre upp i åldrarna. Men allas jobb går inte ut på att vända papper eller skriva texter i ett svalt kontor dagarna i ända.
Inkomst, utbildningsnivå och yrke spelar på tok för stor roll för hur lång tid du får på denna jord. Om arbetarklassen ska fortsätta slita ut sina kroppar och riskera att dö i förtid är det inte mer än rätt att de får gå i pension några år tidigare än direktörerna.
Orättvisan slår på flera håll. Livet innehåller mer än jobb. Om vanligt folk ska kunna ha en lite mer värdefull tid krävs en bättre balans mellan arbetsliv och fritid.
I Sverige har debatten kring förkortad arbetstid väckts på allvar. Till 2026 kan det bli en valfråga. Det skulle frågan om sänkt pensionsålder också kunna bli.
Skulle det vara så fel om vi gläntar på dörren till en svensk Arnepension?