Tågen får köra tio kilometer i timmen
”Tillståndet i det svenska järnvägssystemet undergräver industrins konkurrenskraft”
Det har snart gått åtta månader sedan regeringsalliansens partiledare lanserade budgetens järnvägssatsningar. För fotografernas skull hade ministrarna skjutsats till Solna och bygget av Citybanan.
Då var Maud Olofsson med, prydlig i hjälm. Nu har hon lämnat regeringen för en ny bana som styrelseproffs, bland annat i statliga LKAB.
Förmodligen blir ett av Olofssons första uppdrag att försöka snabba på satsningarna på just järnvägar. Det åldrade järnvägsnätet är nämligen inte bara en katastrof för strandsatta resenärer. Tåghaveriet slår minst lika hårt mot industrin, och de senaste att påpeka saken är Svenskt Näringsliv.
I en rapport skriver de att tillståndet i det svenska järnvägssystemet undergräver industrins konkurrenskraft.
Eftersatt underhåll och trängsel försvårar leveranser och gör att svenska företag kan förlora viktiga exportaffärer.
Med konkreta exempel från svenska storbolag visar Svenskt Näringsliv hur bristerna i järnvägen kostar företagen, och Sverige, pengar och trovärdighet. Ett exempel är hämtat hemifrån. Söder om Ludvika tvingas tågen med transformatorer från ABB ibland köra i tio kilometer i timmen.
Ett annat exempel är hämtat från LKAB, alltså det bolag i vars styrelse Maud Olofsson nu tagit plats.
År 2010 innebar en brand i ett signalställverk på malmbanan ett produktionsbortfall på 300 miljoner kronor för gruvbolaget.
Nu måste Olofsson förklara situationen för de gamla kollegorna i regeringen, och speciellt för finansminister Anders Borg.
Att döma av Borgs presentation av vårbudgeten blir det ingen lätt uppgift.
Några nya snabba satsningar på till exempel infrastruktur har finansministern inte tänkt sig, trots att det är precis vad många experter kräver och trots att Bo Lundgren på riksgälden i praktiken nu får betalt för att låna pengar åt svenska staten.
Det beror inte på att Borg har svårare än någon annan att inse behoven. I stället handlar det om den tolkning av den ekonomiska politikens uppdrag som Anders Borg har lanserat.
I Borgs värld är nämligen inte stigande arbetslöshet och fallande efterfrågan en anledning för staten och samhället att investera.
Tvärt om, i förra veckan förklarade Borg att infrastrukturen nog skulle få sina pengar, när ekonomin vänt.
Det är bara ett problem. Den dagen borde de nya eller förstärkta järnvägarna finnas på plats.
I alla fall för industrins del. Det är nämligen då som industrins produkter måste komma fram till sina kunder runt om i världen, om det ska skapas svenska jobb och inkomster till det svenska samhället.
Men allt det där kan säkert styrelseproffset Maud Olofsson förklara för Anders Borg.