Statsministern är sugen – på vadå?
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-09-13
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag kände mig färdig med politiken i våras. Men nu är jag sugen igen, sa statsminister Göran Persson i Ekots lördagsintervju.
Aftonbladets ledarsida ställde i våras frågan om Göran Persson verkligen ville regera vidare, när han inte ens bemödade sig att kommentera det sällsynt usla resultatet i EU-valet. Persson erkände i lördagsintervjun att han hade känt sig sliten och deprimerad. Höftledsoperationen gick dock bra och nu kan han tänka sig att sitta kvar under lång tid framöver.
Nu kanske vi äntligen kan prata politik, i stället för Perssons humör och åkommor? Det lär inte heller bli någon större regeringsombildning, åtminstone inte nu. Statsministerns regeringsförklaring på tisdag kan alltså granskas utifrån dess politiska inriktning inte utifrån vilken uppsättning statsråd det blir.
Halvlek råder i den parlamentariska demokratin. Två år har gått sen statsministern efter segervalet formulerade mandatperiodens mest angelägna frågor: ohälsan och integrationen. Arbetslösheten skulle bekämpas, ett mänskligare arbetsliv skulle skapas och kampen mot diskrimineringen av invandrare på arbetsmarknaden skulle föras aktivt.
På ohälsans område kom regeringen till slut med en rad angelägna reformer. Värre är det med arbetslösheten. Där har utvecklingen gått helt fel, framför allt för de två grupper som Persson valde att prioritera: ungdomarna och invandrarna.
Diskrimineringen pågår. Faktum är att om de nya svenskarna skulle ha samma sysselsättningsgrad som ursvenskarna skulle 120 000 fler vara i arbete. Den strukturella rasismen på svensk arbetsmarknad är en mänsklig och samhällelig bomb.
Misslyckandet i både integrationspolitiken och arbetslösheten är en grogrund för ett eventuellt nytt missnöjesparti. Junilistans vapenskrammel bör tas på största allvar av den socialdemokratiska regeringen.
Göran Persson har hållit två stora tal efter EU-valet i juni, dels det traditionsenliga Björkvikstalet, dels talet på Metallkongressen. Inte i något av dessa har han talat varmt om det europeiska projektet. Han har knappt nämnt EU, inte ens inför metallarna vars dagliga arbetssituation är så präglad av det gränslösa kapitalets härjningar och Europafackets möjligheter.
Förhoppningsvis blir morgondagens regeringsförklaring ett trendbrott. Det är hög tid att formulera en radikal och tydlig svensk Europapolitik. Varje dag påverkas kommuner, landsting och företag av beslut som fattas på Europanivå. Om dessa måste politikerna tala med medborgarna.
Sverige måste visa en aktiv vilja att skapa det gemensamma Europa, inte genom att lydigt säga ja och amen till alla EU-förslag utan genom konstruktiv kritik och genom att driva egna förslag. Medborgarna lär inte bli mer engagerade för EU om aldrig beslutsfattarna samtalar om det europeis- ka projektet med dem.
Göran Persson brinner för miljön. Det framkom återigen i lördagens radiointervju. Statsministern måste nu berätta hur det gröna folkhemmet ska förverkligas och hur kärnkraftsavvecklingen kan bli verklighet. Trovärdigheten i miljöengagemanget är i gungning efter alla år av retorik men lite politik.
Göran Persson är sugen igen. På vadå? I morgon får vi svaret.