Sänkta löner ger inte unga jobb
Arbetslösheten bland unga är en av de största utmaningarna för alla som gör anspråk på att få styra landet. Enligt SCB:s siffror gick 132 000 ungdomar arbetslösa i december. Det är nästan var fjärde ung människa, och även om många studerar i väntan på jobb är det en orimlig situation.
I de senaste årens samhällsdebatt har den vanligaste förklaringen varit den sammanpressade lönestrukturen. Det skulle helt enkelt inte vara tillräckligt stor skillnad mellan lönen för en ung och oerfaren person, och en person med ålder och erfarenhet.
Den tanken ligger bakom regeringens rabatt på arbetsgivaravgiften för unga, och diskussionerna om en "jobbpakt" mellan arbetsmarknadens parter och regeringen. Den kommer dessutom att prägla vinterns och vårens löneförhandlingar.
När Handelsanställdas förbund i går presenterade sina krav avfärdades de snabbt av arbetsgivarsidan.
"Helt orealistiska", sa handelsarbetsgivarnas chef Dag Klackenberg, och särskilt arg var han på kravet om höjda ingångslöner just därför att de skulle försvåra för unga.
Samma konflikt lär återkomma i många branscher.
Det är alltså lätt att få intrycket att ungdomars löner stigit mer än andras, och att det är det som skapar problem på arbetsmarknaden.
I verkligheten är det precis tvärtom. Löneskillnaden mellan unga och äldre på svensk arbetsmarknad är i dag större än någon gång de senaste 40 åren. Skillnaden har dessutom ökat dramatiskt sedan millennieskiftet. Det visar en underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som Dagens Nyheter skriver om i dag.
Rapporten visar dessutom att det är betydligt vanligare att anställda på den svenska arbetsmarknaden är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter, än tvärtom.
I klartext; en oerfaren person som söker ett jobb tvingas ofta konkurera med någon som är mer kvalificerad just därför att den personen inte får ett jobb som motsvarar hans eller hennes kompetens.
Lösningen på ungdomsarbetslösheten tycks alltså varken finnas i lägre löner eller i fler och större subventioner för branscher med "okvalificerade" jobb. Den är i stället att stoppa utslagningen i skolan och ge möjligheter till en andra chans för dem som i dag saknar tillräcklig utbildning.
Men framför allt handlar det om att föra en jobbpolitik som inte bara straffar arbetslösa utan faktiskt skapar arbeten, både enkla och kvalificerade.
Att nästan en fjärdedel av de unga ska gå utan arbete är nämligen inte rimligt.