Klassamhället börjar på dagis
Jämlikhet
Vid Lövstafjärden i västra Stockholm ligger en gammal folkskola, byggd vid 1900-talets början. Här gick renhållningsdirektören Karl Tingstens son Herbert. Vid samma tid gick också stataren Gustaf Strängs son Gunnar i den skolan. Herbert blev chefredaktör för Dagens Nyheter. Gunnar blev socialdemokratisk finansminister.
Det där var länge sedan nu, Sträng och Tingsten var barn i ett sämre, fattigare och mindre jämlikt Sverige. Men kanske blev Sverige ett bättre land av att statarungen och direktörens son kunde gå i samma skola.
Skillnad märks i första klass
”Men vi vet nu att den sociala segregationen börjar redan innan barnen når skolåldern och att familjeinflytandet starkt överflyglar betydelsen av varje tänkbar utbildningsreform.”
Så skriver den danske välfärdsforskaren Gøsta Esping-Andersen i en nyutkommen rapport med titeln ”Jämlikhet med en lycklig bourgeoisie – Den socialdemokratiska vägen till jämlikhet”.
Skillnader i barns skolmognad – som är kopplade till deras klassbakgrund – märks redan när de börjar första klass. Inte ens de mest ambitiösa och jämlika skolsystemen klarar ensamt av att möjliggöra klassresor, menar Esping-Andersen. Däremot visar forskning att det hjälper att gå i förskola. Ju tidigare desto bättre. Barn från sämre förhållanden som har gått på förskola får högre poäng i kunskapstester och klarar sig sedan bättre i skolan.
Bra förskolor som är tillgängliga för alla är det allra bästa sättet att utjämna möjligheter och ge alla barn samma livschanser, menar Esping-Andersen.
En forskningsöversikt som docent Sven Bremberg sammanställt av internationella studier visar liknande resultat: barn som går i förskola lyckas bättre i skolan – vad det gäller såväl resultat, prestationer som social anpassning.
I dagarna presenterade den så kallade Malmökommissionen sin slutrapport. Kommissionen består av forskare och tjänstemän som tillsammans tagit fram förslag på hur Malmös framtida politik för jämlikhet kan se ut.
Klassamhället i blixbelysning
Här – i en stad där män i fattiga Södra innerstaden lever i snitt 5,4 år kortare än män i grannstadsdelen Västra innerstaden – står liksom klassamhället i blixtbelysning.
Många av förslagen handlar om förskolan: minska barngrupperna, ge alla barn rätt att gå i förskola minst 20 timmar i veckan, informera föräldrar om det positiva med förskolan för att få fler barn att gå dit.
I Malmö har man begripit att förskolan är den samhällsinstitution som har störst potential när det kommer till social utjämning och integration.
Fler borde följa det exemplet. Klassamhället börjar på dagis. Men det gör också förändringen av det.