Vi har en enorm tur som får leva i Sverige
Svält väntar efter coronan i andra delar av världen
Redan före coronakrisen var svälten i världen utbredd. Enligt FN somnar varje kväll 821 miljoner vuxna och barn med hungern rivandes i magen.
Målet är att världen 2030 ska vara fri från svält. På grund av coronakrisen och dess ekonomiska påverkan och klimatförändringarna ser det nu allt mindre troligt ut att vi kommer klara av att nå det satta Milleniemålet.
Nu varnar chefen för FNs livsmedelsprogram, David Beasley, dessutom för att vi står inför en svältkatastrof av ”bibliska proportioner”.
Orättvisorna tydligare
Orden är väl valda. Utöver coronaviruset drabbades bland annat Kenya av en gräshoppsinvasion av just bibliska proportioner tidigare i år.
Det är så klimatkrisen också tar sig uttryck, genom gräshoppor som frodas i värmen, ökar i antal och äter allt i sin väg. Gräshoppsinvasionen i Kenya under 2020 är den värsta på årtionden i landet.
Samtidigt understryker coronakrisen vilka enorma globala orättvisor som existerar.
Tio afrikanska länder har inga respiratorer alls rapporterar New York Times. Bara i Gällivare i Sverige finns i normalfall tre beläggningsbara intensivvårdsplatser enligt en granskning Aftonbladet genomförde i mars. Det är lika många platser som finns i hela Centralafrikanska republiken, med sina fem miljoner invånare.
I Gällivare kommun bor det 17 529 invånare.
Perfekt storm
2020 har en perfekt storm för svält skapats konstaterar FN.
Coronakrisen, ekonomier som kraschar och exportförbud påverkar möjligheterna att distribuera mat och förnödenheter. Gräshopporna har förstört möjligheterna till produktionen av mat i regioner som regelbundet drabbas även av torka. Och vare sig krig eller andra politiska kriser har tagit paus bara för att en global pandemi svept in.
När David Beasley talar om att 300 000 människor per dag riskerar svälta ihjäl under tre månader är det inte en varning som borde tas lätt på. Fakta talar för att FNs farhågor riskerar bli till obarmhärtig verklighet.
För att undvika massdöden som förutspås av FN krävs globalt ansvarstagande. Ökat bistånd men också skuldavskrivningar har lyfts fram som två viktiga åtgärder av Ian Goldin, professor i globalisering och utveckling vid univeristetet i Oxford. Det är en tilltalande tanke.
Tar Sverige, EU och andra delar av det globala samfundet inte ansvar kommer ett enormt lidande sprida sig bland världens mest utsatta. Krisen i Sverige kommer dessutom inte avta om den inte avtar i resten av världen.
Vad coronaviruset visat är trots allt att världen inte är stor.
Den är i själva verket mycket, mycket liten.
***
Chatta med Jenny Wennberg. Chatten öppnar 09:00 men du kan ställa dina frågor redan nu.
Denna chatt är stängd.
Tack snälla för alla frågor och inspel! Nu måste jag tyvärr avsluta den här chatten, men jag hoppas att vi hörs snart igen. Önskar er en fortsatt fin dag!
Hej Nicklas!
Såklart har vi skapat det tillsammans, vilket inte handlar om tur, utan om medvetna beslut. Men var vi är placerade geografiskt och de förutsättningar det innebär, är ju däremot något mer av "tur".
Jag förstår inte riktigt varför man ofta får höra att vi har tur som bor i Sverige. Vi har tillsammans skapat ett bra land att bo i, vi har inte haft "tur".
Nicklas23 april 2020Hej Orolig!
Jag tycker nog att det, om än kanske i för låg utsträckning, finns ett samtal. Det förs ju rörande bland annat antibiotikaresistensen samt i klimatfrågan. Personligen tror jag att coronakrisen kommer bidra till en ökad medvetenhet om just detta med hur vi hänger ihop. Spridningen av coronaviruset visar ju tydligt att vad som sker i andra delar av världen inte är något som händer "andra". Förhoppningsvis leder det till ökade krav från medborgarnas sida om ett starkare globalt politiskt ansvarstagande.
Varför tror du vi pratar så lite om detta? Det har helt försvunnit. Världen händer ju ihop, så länge smittan sprids i andra länder finns det ju kvar och kan komma tillbaka hit?
Orolig23 april 2020