I Europa förbereds ett nytt korståg
Schweiz har inlett jakten på muslimer
27 DECEMBER 2009. Högerextremism
Jean Ziegler håller sig kvar på min bokhylla. Han har klarat sig igenom alla flyttar och alla leveranser till antikvariat. Ziegler, numera en äldre professor i sociologi, kommer från Schweiz och skrev på 70-talet en klassisk bok om sitt hemland: Ett land höjt över varje misstanke. Metodiskt och djärvt avslöjade han pengatvätt och lönsamt samarbete med de mest ohyggliga diktaturer.
I Schweiz generösa banker samlade Mobuto de miljarder han, med hjälp av västvärlden. plundrat av det kongolesiska folket.
Ziegler bröt mot sitt hemlands grundläggande etikettsregel: diskretion.
Schweiz gav ansikte åt finansrofferiet.
Sent i år kompletterades identiteten. Schweiz fick också drag av rasism och svårartad religiös intolerans. Den här gången följde det inte av en enda persons insats, snarare av en bred kollektiv manifestation. En majoritet av röstande uttalade förbud mot att uppföra minareter.
Undertexten är lätt urskiljbar: bekämpa islam.
I landet som alltid velat vara höjt över varje misstanke finns Europas största och mest framgångsrika högerextremistiska parti, SVP. Dess seger i folkomröstningen sprider glädje och tillit bland hel- och halvfascistiska partier. Borgerliga ledare i Europa reagerar inställsamt och opportunistiskt. Muslimer bör iaktta återhållsam ödmjukhet, förmanar Nicolas Sarkozy. En minaret får aldrig byggas högre än ett kyrktorn, förklarar Angela Merkel, som om religionsfrihet vore ett arkitektoniskt problem.
Västerlandets undergång är ett tema som blivit lukrativ. En ström av böcker förklarar att Europa kommer att sköljas bort av en väldig muslimsk våg. Vi är på väg mot Euroarabia; det är skräckvisionen. Tesen drivs med särskild styrka av Christopher Caldwell, nykonservativ och krönikör i de flesta ledarskribenters favorittidning, Financial Times. Demografin, menar han, står på muslimernas sida. Deras barnafödan de är svindlade, dessutom plundrar de välfärdssystemen i Europa. (I praktiken minskar födelsetalen för europeiska muslimer, vars andel av den europeiska befolkningen mäts till runt 7–8 procent).
Fega antirasister och anhängare av det mångkulturella fungerar som islamisternas medlöpare, skriver Thierry Chervels i sin bok om Islam i Europa. Han manar till kulturkamp mot muslimer, Den av liberaler så uppburna Aayan Hirsi Ali, jämför islam med nazism och stalinism. Däremot kallar hon rasisten Pim Fortuyn underbar.
Upphetsat förklarar dessa korstågsideologer att upproren i franska förorter sattes och sätts iscen av islamister. Jag har mött dessa desperata ungdomar, systematiskt utsatta för statsapparatens förtryck och övervakning och av bostads- och arbetsmarknadens segregation. Få av de unga hade satt sin fot i en moské. Möjligen kan en del rekryteras av de få unga salafister som rör sig i förorterna. Det beror då mer på social vanmakt än religiös övertygelse.
Jytte Klausen, dansk-amerikansk professor, har med vetenskaplig precision kartlagt muslimer och muslimska ledare i Europa. I allt väsentligt dominerar hos dessa en moderat uppfattning, ungefär som hos dem vi kallar vanekristna. Den religiösa tron är privat, moskéer besöks sporadiskt. Av islams fem pelare är det i stort sett bara ramadan som allmänt omfattas. Som den förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröder sammanfattar i Die Zeit: Islam är ingen politisk ideologi utan en fredlig religion.
Som alla religioner kan den laddas av militantism, intolerans, puritanism, människoförnekelse och barbari.
Europa och den västerländska imperialismen bär en tung del av ansvaret. Dels efter sekler av angreppskrig, utplundring av råvaror, systematiskt stöd till korrupta diktatorer och nyckfulla styckningar av landområden och dels via den segregation, exklusion och stigmatisering som muslimer i Europa riskerar utsättas för.
Men, som Sarkozy cyniskt uttrycker saken: Nu är det slut med att be om ursäkt.
Tiden för de nya korstågen kan ha kommit. Den muslimska minoriteten i Europa riskerar bli de första offren. I Schweiz kan kampen ha inletts. De krigiska texterna är framlagda.