”För den borgerliga vänstern borde Björklund betraktas som en härdsmälta”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-23
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
23 NOVEMBER 2009. Folkpartiet
Med en formulering, oavsiktligt inspirerad av filosofen Hegel, sa Jan Björklund till sitt landsmöte: Utvecklingen kan ibland ta ett steg åt fel håll.
Liberaler tillhör de av historien drabbade. Partiets ledarskap har gått från storheter som Karl Staaff över högt bildade gestalter som Bertil Ohlin och Gunnar Helén, till socialreformister som Bengt Westerberg. Historiens felsteg erbjuder numera ledarskapet åt Jan Björklund, en något oslipad, auktoritär högerideolog.
Hyllade USA
Björklund blickade i sitt huvudanförande ut över världen och prisade det kinesiska utbildningssystemet. Kina har lyft folk ur fattigdom. Den liberale ledaren sa inte ett kritiskt ord om bristen på demokrati och den ohyggliga råheten mot den fattiga landsbygdsbefolkningen.
Jan Björklund balanserade Kina-entusiasmen med oreflekterade hyllningar till USA. Naturligt nog, han ville gärna sända svenska soldater till Bushs bombkrig mot Irak.
Björklund föraktar fackliga organisationer. Som den självsäkre ignorant han är, vet han inte att fackföreningarna en gång formades av liberaler. Möjligen vill han sudda ut den delen av historien för att attackera anställningsrättigheter och strävan mot lönerättvisa. Argumenten tycks han ha tränat in med hjälp av de ideologiska högerfurirerna från Timbro och andra enkla men välavlönade ideologiproducenter. Han har också av Göran Hägglund lärt sig säga att vänsterintellektuella trakasserar vanligt folk. En gång i tiden kallade sig liberaler ”vänster”. ”Intellektuellt” var ett respekterat förhållningssätt.
Björklund, lockad av den europeiska borgerlighetens framgångsrika spekulationer
i underförstådd främlingsfientlighet, gör skillnad mellan människor med invandrarbakgrund. Det finns de onda, de som bränner och kastar sten i Rosengård och så finns det de goda, som allas vår drottning och Zlatan, av Björklund placerad på Balkan. Zlatan spelade en gång fotboll för den lilla föreningen Balkan; han växte upp i Rosengård. Ett område dit polisen, enligt Björklund, bör bege sig med batong och hand i hand med språkkontrollanter.
Björklund?–?en härdsmälta
Liberaler har spelat en hedervärd roll för kvinnofrigörelse. Björklund är främmande för den traditionen. Den del av arbetslivet, där kvinnor dominerar, härjas, säger han, av Jantelagen.
Björklund når sitt ideologiska crescendo i hyllningen kärnkraften, ren och fin. Som om förödande uranbrytning och högriskabel slutförvaring inte räknas.
För den tänkande liberalismen och för den borgerliga vänstern borde Jan Björklund betraktas som en härdsmälta eller åtminstone som ett historiens felsteg.
OS