Rut hotar den kommunala hemtjänsten
Svenskarna köper allt mer skattesubventionerad städning med hjälp av det så kallade rut-avdraget.
Under det här årets första sex månader betalade staten ut 8,1 miljarder kronor i subventioner för rut- och rottjänster.
Enligt Skatteverket har köparna av städning och andra rut-tjänster blivit 14 procent fler jämfört med motsvarande period i fjol.
Shoppandet av städning får, bland annat, effekt i landets kommunala verksamheter.
I en svensk kommun får man i dag inte sällan betala runt 400 kronor för en timmes hemtjänst. Behöver man bara hjälp ett par timmar i månaden blir det dyrt att anlita kommunal hemtjänst.
För en pensionär med låga inkomster – snittpensionen för en kvinnlig pensionär är cirka 11 800 kronor i månaden – blir det ofta billigare att strunta i hemtjänsten och anlita ett privat företag eftersom städningen till häften betalas av staten.
Och det handlar inte bara om städning. I dag är det tillåtet att göra rut-avdrag för tvätt, klädvård, matlagning, matning, på- och avklädning.
Rut-avdragt har nog poänger för äldre som behöver mer hjälp i vardagen, men tanken kan väl aldrig ha varit att skattesubventioner till privata städfirmor skulle konkurrera ut hemtjänsten?
I veckan berättade svenska medier att Konkurrensverket håller på med en pilotstudie av hemtjänsten i tre svenska kommuner.
Kommunernas hemtjänster går på många håll i landet med förlust. Både privata företag och ideella aktörer lämnar hemtjänsten i vissa kommuner för att de anser att ersättningen har blivit för låg för att de ska kunna erbjuda tillräckligt god kvalitet.
I spåren av en expanderande rut-sektor tycks den behovsprövade, gemensamt finansierade hemtjänsten allt mer bli en fråga för den egna plånboken och möjligheten till skatteavdrag.