Chefsbyte löser inte sjukförsäkringskrisen
I går fick Ann-Marie Begler sparken från jobbet som högste chef för Försäkringskassan.
Så formulerades det förstås inte i det officiella pressmeddelandet från regeringskansliet. Där talade Annika Strandhäll i stället om Beglers insatser de senaste tre åren och om nya utmaningar. I själva verket har den verksamhet Begler ansvarar för, socialförsäkringarna, vuxit ut till ett av regeringens verklig stora problem.
Det handlar om assistansersättningen, där kraven på besparingar skapat den ena upprörande och fullständigt absurda orättvisan efter den andra. När svårt sjuka barn nekas hjälp eller rätten till assistans för att kunna få i sig näring ifrågasätts inser alla att något gått alldeles fel.
Sjuka har drabbats
Det handlar om sjuk- och aktivitetsersättningen, det vi tidigare kallade förtidspension, där Riksrevisionen i veckan presenterade en rapport som visar hur svårt sjuka människor drabbats av de hårdare reglerna. Människor nekas ersättning, och resultatet har blivit att de både blir sjukare och fattigare.
Kritiken handlar dessutom om sjukförsäkringen, där ett stort antal ärenden där sjuka nekats ersättning just nu håller på att avgöras i domstol. Kärnan i många av processerna är det märkliga begreppet ”vanligt förekommande arbete”.
Nekas ersättning
Människor nekas sjukersättning eftersom en tjänsteman föreställer sig att de skulle kunna utföra ett annat, påhittat, arbete som inte finns.
I domstolarna står sjuka människor och fackföreningsrörelsens advokater på ena sidan, och regeringens myndighet Försäkringskassan på den andra. Det är verkligen ingen bra situation för en socialdemokratisk minister.
Besparingskraven
Som ansvarig minister har Annika Strandhäll tillsatt utredningar, infört tillfälliga stopp och uppmanat myndigheten till bättre kommunikation. Det hon däremot inte har gjort är att erkänna att besparingskraven är en av grundorsakerna till den kritik Försäkringskassan fått de senaste åren.
Ann-Marie Begler är en av Sveriges mest erfarna ämbetsmän. Det finns nästan inte ett statligt toppjobb som hon inte har haft, och det samlade omdömet tycks vara att hon skött dem bra.
Att byta generaldirektör på Försäkringskassan skulle kunna öppna möjligheten till en politisk nystart på socialförsäkringsområdet. Låt oss utgå från att det är det uppdrag den nya chefen, Maria Hemström-Hemmingssons har fått av regeringen.
Men ska det lyckas krävs verkligen nya politiska förslag och - förmodligen - nya pengar.
En offrad generaldirektör kommer i sig inte att ändra något.