Välkommen till en floppad marknad
6 DECEMBER 2012. #välkommen
I dag inleder Aftonbladet en ny artikelserie. Tidningen berättar om ett land, om integration, segregation, jobb, arbetslöshet, innanförskap och utanförskap.
I dag kan vi läsa om hur svårt det är för en nyanländ invandrare att få jobb i Sverige jämfört med andra europeiska länder.
Det bekräftar en bild som vi redan känner till: Sverige är uselt på att släppa in invandrare på arbetsmarknaden.
Vi är det OECD-land med störst skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda.
Samtidigt visar det sig att etableringsreformen – som infördes 2010 – har floppat. Då fick Arbetsförmedlingen i stället för kommunerna ansvar för flyktingmottagandet. Syftet var att snabbt få ut nyanlända på arbetsmarknaden. Resultatet är nedslående.
Strukturell diskriminering
Arbetsförmedlingens statistik visar att efter två år i Sverige står fortfarande sju av tio nyanlända utanför arbetsmarknaden. Och bara en av tio har fått ett vanligt arbete. Förklaringarna till varför arbetslösheten är högre bland invandrare är många. Svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, inga förskoleplatser och andra brister i välfärdssystemen, långa handläggningstider, dålig svenskundervisning, bristfällig information till nyanlända.
Mycket av det där går att lösa politiskt, men det är uppenbart att det finns en strukturell diskriminering på svensk arbetsmarknad.
Mer resurser behövs
Enligt Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier är hela 60 procent av de invandrade med jobb i Sverige överkvalificerade för arbetet de har. Tolv år efter att du gått ut gymnasiet hänger fortfarande ditt ursprung samman med dina chanser att få ett jobb.
Om du vill ha ett jobb här är det en stor belastning att ha föräldrar som inte är födda i Västeuropa eller Nordamerika. Då spelar det ingen roll hur bra du är på att prata svenska eller om du har rätt kompetenser.
Vad Sverige behöver är en effektiv och generell arbetsmarknadspolitik. Det behövs bättre utbildningsinsatser och en bättre arbetsförmedling. Resurserna till vuxenutbildningen måste öka.
Fler måste välkomnas
Det skulle gynna människor utan kontaktnät och vore bra för integrationen i arbetslivet och samhället. Yrkespraktik, arbetsplatsförlagda utbildningar och subventionerade anställningar för långtidsarbetslösa är verktyg som måste vässas och användas bättre.
Diskriminering är svårare att komma åt, men förslag finns.
Fler arbetsgivare måste rekrytera genom anonymiserade jobbansökningar. Där kan stat, kommuner och landsting visa vägen. De kan också börja annonsera ut alla lediga jobb så att alla – inte bara de med rätt kontakter – kan söka.
Fler människor måste välkomnas in på den svenska arbetsmarknaden.
Det skulle hela landet tjäna på.