Jämställda cykelbanor känns som ett hån
Samtidigt dör människor på grund av hettan
Nu händer det till slut mig med. Jag slår på teven och ser bränderna i Spanien och Portugal. Fåglar faller från himlen av hettan och djur får mat i iskuber på grund av värmeböljan. Är det här klimatångest?
Jag har alltid avfärdat begreppet som helt irrelevant. Varför göra ett globalt och politiskt problem så individualiserat att fokus hamnar på oss och vår ångest. Hur hjälper det någon? Och framförallt, hur hjälper det klimatet?
Blir mer extremt
Men det är svårt att inte bli påverkad när hotet är riktat mot hela vår existens. Värmeböljor så här tidigt på året är inte normalt. Samtidigt menar forskare att det kommer bli allt vanligare.
Värmeböljorna i Europa spräcker temperaturrekord i Frankrike, lyder en rubrik i internationell press. Det kommer bara bli värre om vi fortsätter släppa ut växthusgaser, skriver forskare. Men trots larmrapporter och chockrubriker blir extremvädret bara mer extremt.
Förstår aktivister
Ångest brukar beskrivas som att det är kroppens varningssystem som går igång. Det är vanligt när man känner sig hotad eller maktlös. När jordklotet bokstavligt talat håller på att brinna upp är känslan helt adekvat.
Jag tyckte klimataktivister som klistrade fast sig på vägarna var lite jobbiga när jag satt i en taxi på väg någonstans. Det tycker jag fortfarande. Men deras desperation borde delas av oss alla. När maktlösheten blir för stor finns bara ett sätt att lindra ångesten – att ta tillbaka makten och kontrollen över situationen.
Tidigare har jag sett det som överdrivet att fundera på om man vågar skaffa barn på grund av klimatförändringarna. Men idag förstår jag oron. Vad är det för värld vi lämnar efter oss?
Rekord i populism
Det är inte konstigt att det främst är unga som engagerar sig i klimatfrågan. Det är ju de som drabbas. Samtidigt är det främst högergubbar med makt som fortfarande knorrar om att det inte alls pågår någon global uppvärmning. Bekvämt för dem, de kommer ändå trilla av pinn snart.
Men det är knappast någon tröst att vänta på att klimatförnekarna ska dö ut. Redan nu dör människor på grund av värmen. Sjukhusen är fulla och barn får inte gå till skolan.
Men vad säger våra beslutsfattare? De tävlar om vem som kan leverera de mest populistiska utspelen om sänkta priser på drivmedel, från både höger och vänster. Och Miljöpartiet i Stockholm stad ler glatt när de bränner in symbolen för damcyklar på våra cykelbanor. För jämställdheten, eller något.
Jag ska precis avsluta texten när en notis om nytt värmerekord plingar till i telefonen.