Utmaning för EU som fredsprojekt

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det var ingen dom över Kosovos statsbildning som Internationella domstolen i Haag, ICJ, förkunnade i går. Rent juridiskt har yttrandet ingen verkan. Men självfallet kommer det ändå att få stor betydelse för hur konflikten om Kosovos utbrytning ur Serbien i fortsättningen ska hanteras – och förhoppningsvis på sikt kunna lösas.

Ingen kränkning

Det fanns förväntningar på ett slags salomoniskt utlåtande från domstolens sida. Ett uttalande som inte gav vare sig Serbien eller Kosovo ett klart stöd, utan som snarare skulle underlätta en förhandlingsprocess.

Men FN:s högsta juridiska instans slog fast att Kosovos självständighetsförklaring den 17 februari 2008 inte kränkte internationell rätt.

För Kosovo betyder det sannolikt ett betydligt större erkännade. Hittills har 69 av världssamfundets 192 medlemsländer erkänt utbrytningen. Men huruvida Kosovo själv kommer att accepteras som FN-medlem är fortfarande osäkert. För det krävs ett serbiskt erkännade. Med mindre än så lägger Ryssland knappast ner sitt veto i säkerhetsrådet.

Förutsätter delning

Frågan är hur serberna hanterar sin besvikelse. Inställningen i Belgrad är att Kosovo inte är och aldrig ska bli en fristående stat. Dock har regeringen talat om utsikter till självständighet förutsatt att gränsen sätts vid Mitrovica i norr, i praktiken alltså en delning av Kosovo.

En sådan utveckling skulle, om något, leda till krav på fler etniska uppdelningar och gränsomdragningar, inte minst när det gäller den serbiska enklaven Republika Srpska i Bosnien. Det är ingen utväg.

Satsa på Serbiens vilja att gå med i EU. Det är kanske svårt att tro det just nu, men det är nog det enda som lockar till förhandlingsbordet. Däri ligger inte bara en möjlig lösning på Kosovoproblemet, utan också lösningen på en hållbart fredlig framtid för hela Balkan.

KA