Varje epidemi har sina självplågare
Pesten hade flagellanter, vi har vinterbad
Du har väl testat vinterbad?
Jag har fått frågan lite väl många gånger den här vintern.
Svaret är nej. Jag kommer sannolikt heller aldrig att göra det.
Uppenbart är det är en ny trend som kommit igång denna märkliga pandemivinter, något svenska medier rapporterat om.
I Aktuellt intervjuades Halmstads vinterbadare liggandes i vaken. Även reportern hade hela kroppen under isen i inslaget. i P1:s Vetenskapsradion berättade yogaläraren Therese Grane om hur yoga har en gemensam nämnare med vinterbad. "Andningen är så central", förklarar hon.
Och det stämmer säkert. Kallbadet sägs stärka immunförsvar, hjärtat liksom kognitiva förmågor. Och mycket mer än så, enligt dem som köpt filosofin.
"Varför ligger medelklassen och guppar i en vak?" frågar Malin Wollin i en krönika. Och det kan man verkligen undra.
Visst är det ett uppenbart klassintresse som verkar ha gått bananas i coronatider.
Att den påtvingade hemmatillvaron gjort att Instagram nu svämmas över av vakbilder i stället för strandselfies, filtrade kort från häftiga restauranger som annars kommit från samma klientel.
En ögonblicksbild av hur medelklassens Kodak moments påverkats av corona.
För mig verkar det mest vara jättekallt och plågsamt.
För jag kan inte låta bli att undra, räknas ens ett vinterbad om det inte dokumenteras?
Malin Wollin liknar vinterbadandet vid medelklassens vurm för racketsporten paddel eller tävlingscykling.
Men jag tänker att vinterbadandet ännu mer liknar hur nya dieter drar till sig anhängare. Som visar på vår närmast instinktiva längtan att hänge oss åt livsstilsförändringar som lovar helhetslösningar.
Sekteristiskt, ja absolut.
Som LCHF, Viktväktarna eller periodisk fasta. Vinterbaden ger samma halleluja-intyganden från de som är inne.
Jag tror att det är detta som får mig att rygga. De okritiska superlativen som haglar.
Självklart ska alla som vill kallbada och mår bra av det fortsätta med det.
Det svåra blir när anhängarna, likt dietfansen, vill pådyvla sin nya livsstil, inte helt olikt dörrknackande Jehovas vittnen.
Nu kommer hela internet rasa, det vet jag. För ve den som klagar på kallbad.
Och klassaspekten måste nämnas. För de som unnar sig ett vinterbad är inte de som kämpar mest för att få månaden att gå ihop eller som tar alla sms-jobb som går för att köpa varma kläder till barnen.
Vakbaden vittnar om ett överflöd. Om möjligheten för de som har råd att välja vad man gör med sin dyrbara tid.
I tider av ofrivillig isolering, ja då blir de valmöjligheterna begränsade.
Lite ironiskt kan jag inte låta bli att reflektera över hur pesten hade sina flagellanter, människor som späkte sig själva, och hur corona har sina vakbadare.
Och nu, 2021 rimmar det lite väl mycket med medelklassens eviga jakt på status, som nästan uteslutande sker på sociala medier.
För jag kan inte låta bli att undra, räknas ens ett vinterbad om det inte dokumenteras?
Eller vad vet jag, kanske är jag bara avundsjuk.