Italienska stålbadet gynnar Berlusconi

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

I kväll går många och lägger sig med en gnagande oro över hur italienarna har röstat. Olusten sträcker sig långt utanför de italienska gränserna.

Den senaste veckan har ekonomisidorna haft svarta rubriker som varnat för vilka effekter valresultatet skulle kunna få.

Artiklarna har handlat om stigande räntor, nya spekulationsvågor och i förlängningen en ännu djupare lågkonjunktur.

När Silvio Berlusconi inför hotet om statsbankrutt för snart ett och ett halvt år sedan tvingades bort från premiärministerposten sattes Italien i praktiken under tvångsförvaltning. Den tidigare EU-kommissionären Mario Monti - Super Mario - fick visserligen stöd av de stora partierna, men han var Bryssels och den internationella valutafondens man.

Stålbad

Uppdraget var att verkställa det ekonomiska stålbad som ordinerats för Sydeuropas krisekonomier. Det har Monti gjort.

Marknaden har visat sin uppskattning. Frågan är vad de italienska väljarna säger. Ekonomin har krympt med drygt 2 procent, arbetslösheten är över 11 procent och statsskulden har vuxit till 125 procent av BNP.

Italienarna är precis som grekerna utsatta för en ekonomisk chockterapi som de inte valt själva, och som visar mycket få tecken på att fungera.

Det är därför ekonomisidorna har svarta rubriker.

Populism

Silvio Berlusconi har nämligen tänkt göra ännu en comeback, och han har tänkt göra det med hjälp av det missnöje som tvångspolitiken skapat. Receptet är ogenerad populism.

Ingen vet hur det budskapet tagits emot de två senaste veckorna, när opinionsundersökningar varit förbjudna.

Ingen vet heller hur stor del av de italienska väljarna som kommer att proteströsta på rena missnöjespartier.

De flesta tror trots allt att det blir vänsterns kandidat Pier Luigi Bersani som på ett eller annat sätt står som segrare. I sådana fall fortsätter försöken att sanera den italienska ekonomin, om än kombinerat med mer stimulanser. En krispolitik som i så fall har röstats fram av italienarna.

Men i kväll är det som sagt många som känner oro. Om Berlusconi lyckas återvinna sitt politiska inflytande skulle det inte bara vara ett hot mot ekonomin, utan framför allt ett misslyckande för demokratin.

Och för en nedskärningspolitik som tvingar människor i famnen på populister.

Ingvar Persson