Skatten måste betala för framtida välfärd
I veckan som gick publicerade SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ännu en ekonomisk prognos. Den som vill kan betrakta hela rapporten som ett slags kristallkula. Här finns nämligen fler av politikens riktigt stora utmaningar de närmaste åren.
När de svenska väljarna själva får gradera de viktigaste samhällsfrågorna finns alltid sjukvård, skola och äldrevård högst på listan. Det är inte det minsta konstigt. Kommunernas och landstingen är välfärdens kärna.
Väldiga utmaningar
Den kärnan står just nu inför väldiga utmaningar. Enligt SKL:s beräkningar kommer det år 2021 att fattas nästan 60 miljarder kronor, bara för att upprätthålla dagens nivå i välfärdsverksamheterna.
Då vet vi ändå vad den standarden innebär, till exempel i förlossningsvården eller i vården av de riktigt gamla. Dessutom stiger kommunernas kostnader när staten sparar, som på assistansersättningen.
Ekonomiska prognoser är alltid osäkra. Konjunkturerna kan bli bättre än beräknat, eller väldigt mycket sämre. Men när det gäller kommunernas framtida inkomster är faktiskt förutsättningarna att skåda in i framtiden inte så dåliga.
Befolkningen växer
Vi vet att den svenska befolkningen växer, förra året var befolkningstillväxten den största sedan mitten på 1800-talet. Under de närmaste tio åren blir vi drygt en dryg miljon fler.
Självklart innebär det större behov av välfärdstjänster.
Ännu viktigare är faktiskt att befolkningens sammansättning förändras. Andelen äldre blir större och det blir också andelen riktigt unga. Enkel matematik säger att det innebär större behov av vård, omsorg och - inte minst - skolor. Och större kostnader för kommunerna.
Om allt ska bekostas av kommunalskatt betyder det ännu större klyftor, eftersom låg- och höginkomsttagare betalar en lika hög andel. Därför måste staten ta ett ansvar.
Men framför allt borde ingen ansvarsfull politiker prata om stora skattesänkningar när vi vet vilka behöv vården, omsorgen och skolan har.