Liberalernas problem är inte Jan Björklund
– Nu kan man inte blunda för det här längre. Det är en trend, en katastrof. Vi är ett sjunkande parti, utan sjukdomsinsikt.
Så säger en högt uppsatt - men anonym - Folkpartiet-källa till Aftonbladet. Det handlar om Folkpartiet och varför det går så dåligt.
För dåligt går det, hur man än ser på det.
FP backade i valet 2006. Man backade i valet 2010. Och man backade i valet 2014. Faktum är att FP aldrig gjort sämre ifrån i ett riksdagsval än i höstas.
Och i opinionsmätningarna pekar det fortsatt nedåt.
Varför går det så illa? Och vems fel är det?
Folkpartiet är för mycket ett skolparti som har misslyckats, hävdar en del.
Och visst. Under Jan Björklunds tid som minister har FP kommit att helt förknippas med skolan och då är det klart att Pisa-resultat och att allt fler lämnar skolan utan betyg inte imponerar på någon.
Och oppositionspolitikern Björklunds fortsatta kamp för att få införa betyg från fjärdeklass - i konflikt med landets samlade skolexpertis - är måhända ett självmordsuppdrag.
Men handlar det bara om skolan?
Förment skarp kritik
Då skulle man ju kunna hävda att Kristdemokraterna är ett misslyckat familjepolitiskt parti, att Centerpartiet är ett misslyckat miljö- och näringspolitiskt parti och att Moderaterna är ett misslyckat finanspolitiskt parti.
Det var ju så där makten fördelades i Fredrik Reinfeldts regering, och det var så man förlorade.
Problemet är nog inte ens den nu nedsablade Jan Björklund.
Kanske är det så att hela partiet är problemet.
I Svenska Dagbladet formulerar Linda Nordlund, ordförande för FP:s ungdomsförbund LUF, en förment skarp kritik mot Jan Björklund.
"Folkpartiet måste bli verkligt liberalt", skriver hon och formulerar en egen riktning:
Bort med turordningsregler, fler låglönejobb, sänkt skatt, inskränkt arbetsrätt, bygg bostäder i motorvägsbuller.
Ursäkta, men allt sådant där brukar ju Jan Björklund - när han inte yrar om Nato, euron och kepsförbud - häva ur sig i riksdagens talarstol, i Almedalen-tal och i debattexter.
Alliansen girar åt höger
När de unga liberala ska tänka nytt så tänker de som batong-Björklund. Det är för roligt.
Man kan förstå att knivarna snart vässas i FP, men innan man innan man tar fram brynet så bör man kanske fundera över det här:
Det fanns en tid när det liberala partiet spelade verklig roll för hur socialförsäkringar, skatter, familjepolitik, pensioner, jämställdhetspolitik, integritets- och rättssäkerhetsfrågor såg ut och formulerades.
Det var på den tiden då Folkpartiet låg i politikens mitt och kunde tänka sig att samarbeta till både höger och vänster för att göra avtryck och att göra samhället lite mer, ja liberalt.
Man kan ju tänka sig att ett parti kan ha en plats och en roll i Sverige 2015, särskilt när övriga partier i den realpolitiska maktkonstellationen Alliansen ser ut att dra allt längre åt höger.