Robotarna kan skapa nästa stora finanskris
Det finns de som säger att vi borde ha gett upp den 11 maj 1997. Garri Kasparov förlorade i schack mot IBM-datorn Deep Blue. Maskinen segrade över människan. Världens genom tiderna störste schackspelare hävdar till denna dag att något fusk måste ha legat bakom. Spelet var riggat.
Eller, var Kasparov bara en dålig förlorare?
Det går inte längre att ta reda på vad som hände. Deep Blue är död. En skrotad dator med delarna spridda över hela USA. Kasparov är pensionerad. Nuförtiden försöker han snarast spela politisk schack mot Vladimir Putin. I dagens
ryska politik är det emellertid bestämda kast av den typ som judo-mästaren Putin har bakom rödvita bältet som räknas.
Inte schackmästarelegans.
Den accepterade slutsatsen från 1997, att maskinen mycket väl kan vinna över människan, har dock sjunkit in i kulturen.
Deep Blues barn (om nu datorer kan sägas ha några sådana) har blivit aktiemäklare.
Robotarnas inträde har förändrat kapitalismen.
Det fanns en tid när vi talade om kvartalskapitalism. Det var runt millennieskiftet som förre Metallordföranden Göran Johnssons uttryck slog sig in i ordlistorna. Debatten handlade om att vi hade fått en kapitalism utan ansikte och ansvar där ledningen aldrig tänkte längre än nästa kvartalsrapport. Allt fokus låg på snabba cash och snabbt stigande aktiekurser. Man spelade inte längre med ögonen på bollen utan med ögonen på resultattavlan. Vad som visades på den - aktiekursen - hade inte mycket att göra med vad som hände på planen.
Men kvartalskapitalismen framstår i dag som ett under av långsiktighet.
I dag lever vi i millisekundkapitalismens tid.
Den nya boken ”Flash Boys: A Wall Street Revolt” berättar historien om varför företag i dag skryter om att de aldrig ”behåller en aktie mer än 11 sekunder”. Boken har fått enorm uppmärksamhet. Främst för att den är skriven av Michael Lewis.
När den amerikanske journalisten Michael Lewis skriver om finansbranschen lyssnar nämligen till och med finansbranschen. Allt sedan han publicerade ”Liar’s Poker”, en bok som följer hans egen tid som gläfsande finansvalp, har han varit fruktad, beundrad och kanske framförallt läst.
Michael Lewis lyckas med att både rasa mot bankmän och tas på allvar av dem.
Han har inte alltid rätt. Hans bok om eurokrisen hade minst sagt brister. Nej, Tysklands förtjusning i åtstramningspolitik går faktiskt inte att förklara utifrån att det i tysk kultur finns en djupt rotad besatthet vid avföring, vilket var en tes han försökte ro hem. Men när Michael Lewis håller sig hemma i USA och skriver om Wall Street, är det få som kan mäta sig med honom.
Det är inte konstigt att hans nya bok redan har skapat sådana svallvågor - ”Flash Boys” är berättelsen om svindlande hastigheter, robotar och männen som tjänar miljarder på dem. Den tar sig an det som vi i Sverige kallar för högfrekvenshandel, HFT, algoritmhandel eller robothandel. Det är ett nytt fenomen. Stockholmsbörsen introducerade robothandel i februari 2010 och den uppgick snabbt till en fjärdedel av all börshandel.
I dag står den för ungefär hälften.
Både i Sverige och USA.
Fenomenet bygger på att datorer själva avgör vilka aktier som ska köpas och pengar tjänas på hur priser förändras från sekund till sekund på olika marknader. Några ören i vinst per affär och hundratusentals affärer om dagen. Ett ansiktslöst universum som köper och säljer på miljondelar av en sekund. Hastighet är allt.
Michael Lewis bok följer den högst ofrivillige hjälten Brad Katsuyama, en mäklare som börjar tro att något är fel. Han sitter där vid sin dator och ska köpa 20 000 aktier för en kunds räkning. I millisekunden mellan att han trycker på enter och själva köpet har priset dock förändrats. Det är som om någon vet vad han tänker göra och hinner agera på det.
Det är också precis vad högfrekvenshandeln gör, menar Michael Lewis. Det är som om matvaruaffären tittade ner i din kundvagn när du går genom kassan och sedan höjde priserna utifrån vad du hade i den. Ungefär.
En stor del av Michael Lewis bok följer den hemliga dragningen av en fiberoptisk kabel mellan Chicago och New Jersey under 2009. Om varje millisekund är värd miljoner vinner den med kortast kabel. Sagt och gjort borrade man sig igenom bergen i Pennsylvania. Det är samma logik som ligger bakom hur Stockholmsbörsen hyr ut platser till de bolag som vill ställa sina datorer nära dess huvudserver i skogen.
Genom att stå nära börsens hjärta kapar bolagen viktiga hundradelar.
Michael Lewis slutsats är att de amerikanska marknaderna tack vare högfrekvenshandeln har blivit till ett riggat spel. I relation till bokens utgivning påbörjade FBI också en undersökning av högfrekvenshandeln.
Den stora frågan är dock inte om handeln är laglig - utan ifall den är önskvärd.
Det mest slående med ”Flash Boys” är att hela handlingen utspelar sig efter den stora finanskrisen. Detta är finansmän som i stället för att begrunda vad de har gjort fel trampar gasen i botten och ökar hastigheten: Spring, robotar, spring!
Människa eller maskin. Robot eller mäklare. Logiken är densamma.
Ett samhälle som inte förstår hur det ska reglera en högst mänsklig impuls: girighet.