De tjänar 84 gånger ett vårdbiträdes lön
Maktelitens inkomster kartlagda
Svenska makthavare har kastat loss och lämnat folket bakom sig. Inkomstskillnaderna mellan samhällets elit och vanliga arbetare ökar, enligt en rapport från LO som släpptes i går.
Jämför eliten med vanligt folk
Med siffror sedan 1950 sammanställer rapporten "Makteliten – utan markkontakt" inkomstutvecklingen hos 200 ledande tjänstemän, politiker och inom näringslivet. Både löner och avkastning från kapital räknas in. Till slut jämförs maktelitens inkomster med genomsnittliga löner i arbetaryrken.
Resultatet i årets rapport visar en liten grupp makthavare som rör sig allt längre ifrån vanligt folk. 1980 var det år då makthavarnas inkomster låg närmast arbetarnas. Sedan dess har Sverige glidit isär. Glappet är som störst mellan folket och den ekonomiska eliten, som utgörs av 50 stycken VD:ar för stora bolag. I den senaste mätningen drar de i genomsnitt in 84 vårdbiträdeslöner i månaden.
Politikerna bättrar sig
Bland politiker och demokratiska representanter är inkomsterna inte riktigt lika groteska. Dessutom rör de sig åt rätt håll – i genomsnitt tjänade de folkvalda 4,2 industriarbetarlöner 2015, vilket i den senaste mätningen minskat till 3,8.
Syftet med mätningen är inte att grotta ner sig i samhällets rikaste elit.
Fördelningen av inkomster i samhället påverkar oss som en helhet. Om inte makthavarna delar samma uppgångar och nedgångar som folket minskar tilliten till demokratin. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ser en tydlig koppling mellan ökande ojämlikhet och den högerpopulistiska vågen i Europa.
Ska se över skattesystemet
I Sverige lyckades vi hålla högerextremismen på avstånd från makten. Och bland det som Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna kom överens om i Januariavtalet finns en översyn av skattesystemet. Förhoppningsvis kan den bli ett första steg mot att ta itu med den ökande ojämlikheten.
– I dag betalar du högre skatt som vanlig LO-arbetare än om du fått en utdelning från börsen. Det handlar om ens inkomst men kanske framför allt om tillit, att man känner att alla är med och bidrar, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Det optimala vore att kombinera sänkta kommunalskatter med högre förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt. Så kan klyftan mellan makthavare och folket mildras. I längden är det faktiskt bäst för allas skull.