Sanningen måste fram
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-12-20
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Egypten-affären rullar vidare. Utrikesministern bjuder i dag in partiledarna för information. Vänsterpartiet och miljöpartiet lär gå dit. De borgerliga kommer inte. De har i stället tvingat fram ett möte med utrikesnämnden på onsdag.
Båda dessa möten och de pågående JO- och KU-prövningarna kan förhoppningsvis tydliggöra det politiska och polisiära ansvaret.
Det är oerhört viktigt att alla delar av denna skrämmande historia klarläggs. Medan Expressens politiska redaktör, PM Nilsson, skriker i falsett om Anna Lindhs skuld och tror att han är modig har de levande ansvariga på ett besvärande sett kommit undan granskningen. Det gäller statsministern och hans medarbetare på statsrådsberedningen, det gäller justitieministern och hans departement samt säkerhetspolisen.
I synnerhet den sistnämnda parten har skickligt fått fram sin version till medierna och de aningslösa drar genast slutsatsen att Lindh givit klartecken till amerikanska agenter på svensk mark. Självklart ska Lindhs roll utredas. Ord står mot ord och förhoppningsvis kan JO:s granskning ge oss klarhet i vad som egentligen skedde.
Intressant är Ekots uppgifter i fredags om att en anonym källa från säkerhetspolisen säger till JO att USA ställde villkor för att låna ut planet: att amerikanska agenter skulle sköta visiteringen. Det strider mot vad den ansvarige Säpochefen Arne Andersson hittills har påstått.
Maskerad amerikansk personal klippte upp egyptiernas kläder, klädde på dem overaller, satte på dem hand- och fotfängsel samt huvor. Fångarna behandlades mycket illa – det påminner om situationen för Guantánamo-fångarna. Allt detta sker inför ögonen på den svenska polisen. Varför reagerade inte någon?
Av både en PM från justitiedepartementet (upprättad 12/4 2002) och en internutredning hos Säpo framgår att svensk säkerhetspolis inte hade kontrollen på Bromma. Det var ”snarare den utländska personalen som agerat med de svenska tjänstemännen som biträde”, skriver de båda rättscheferna Fredrik Wersäll och Christina Weihe i sin PM till justitieministern.
Varför gick inte justitieministern vidare med dessa uppgifter och tog initiativ till en offentlig prövning av säkerhetspolisens agerande? Säpo lyder trots allt under justitiedepartementet.
Thomas Bodström sade i fredags till DN att han först efter några veckor fick reda på att amerikansk personal tagit hand om avvisningen. I samma artikel framgår dock att ledande tjänstemän på justitiedepartementet hela tiden varit informerade i ärendet. I Kalla faktas avslöjande hävdade också dåvarande Säpo-chefen Jan Danielsson att ”I ett sådant här ärende, som kan förväntas väcka uppmärksamhet, informerar man naturligtvis justitie”.
Thomas Bodström bör göra som kabinettssekreterare Hans Dahlgren på utrikesdepartementet, nämligen utreda internt vem som har fått vilken information och vid vilket tillfälle. Sedan bör han offentliggöra detta. Något liknande bör statsministern göra bland de ansvariga på statsrådsberedningen. Varken statsministern eller justitieministern kan gömma sig bakom påståendet att de personligen inte var informerade eller att det var ett migrationsärende som UD hade.
Kriget mot terrorismen har alltför ofta tillåtits sätta demokratiska rättsprinciper och mänskliga rättigheter ur spel. Hela sanningen om Egypten-affären måste fram så att inte en liknande historia kan hända igen.