Avtalsrörelsens viktigaste strid

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Med undantag för pappersbruken är nu avtalsrörelsen på väg att avslutas för industrins del. Det har varit den hårdaste på över ett årtionde, och både fack och arbetsgivare måste fundera över hur kommande förhandlingar ska bedrivas.

Ändå har industrin skapat ett slags riktmärke, i alla fall när det gäller lönenivåerna. Avtalen för industrins LO-förbund ger nästan exakt samma lönehöjningar som uppgörelsen mellan tjänstemännen i Unionen och Teknikföretagen. Så långt håller modellen för lönebildning.

”I linje med industrins löneökningstakt i viktiga konkurrentländer”, som LO:s Wanja Lundby Wedin uttryckte det för en vecka sedan.

Problematisk fortsättning

Att det alls gått att teckna avtal beror nämligen inte bara på Unionens Cecilia Fahlberg eller IF Metalls Stefan Löfven. Minst lika viktig är kanske Oliver Burkhards roll.

Burkhard är distriktsordförande för fackförbundet IG Metall i Nordrhein-Westfalen, och i februari tecknade han ett tvåårigt avtal som betraktas som ett slags pilotavtal för den tyska industrin.

Det fick Svenskt Näringsliv att till sist ge upp kravet på nollavtal.

Men det betyder inte att de återstående förhandlingarna kommer att löpa utan problem.

Den kanske känsligaste tvisten återstår. Frågan är hur riktmärket ska tolkas, närmast i de strandade förhandlingarna om de handelsanställdas villkor.

Skillnaderna kommer öka

För Svenskt Näringslivs del är saken klar. Industrins avtal utgör ett tak som ingen får passera. Helt följdriktigt oroar sig Urban Bäckström nu för att kraven på låglönesatsningar ska leda till större höjningar för kvinnor i handeln och restaurangbranschen.

Inte överraskande ser fackförbunden inom LO annorlunda på saken. De talar, precis som i den senaste avtalsrörelsen, om en jämställdhets- eller låglönepott. Får lågavlönade samma procentuella löneökningar innebär det i praktiken att skillnaderna växer, i kronor och ören räknat.

”Billig argumentation”, förklarade Urban Bäckström på själva långfredagen. Men hyran och maten ska trots allt betalas i kronor snarare än procent.

Handelsavtalet viktigaste frågan

Låglönepotterna handlar inte bara om pengar, utan också om fackets möjlig-

heter att driva frågor som jämlikhet och jämställdhet i avtalsförhandlingarna. Det handlar om ifall arbetsgivarna ensamma ska kunna skriva reglerna på arbetsmarknaden.

Därför är förhandlingarna om de handelsanställdas löner kanske den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse.

”Klipp kopplet till Svenskt Näringsliv”, uppmanade Handels ordförande Lars-Anders Häggström arbetsgivarna

i Svensk Handel. Det återstår att se om det kommer att hända.

IP