Arlanda är ett klimatproblem
I går kom beskedet att utbyggnaden av Arlanda läggs på is. Det är välkommet.
Formellt var det den statliga flygplatsoperatören Swedavia som i ett pressmeddelande berättade att planerna på att utvidga Arlanda nu skrinläggs men i botten ligger ett krav från Miljöpartiet.
De gröna
De grönas förhandlingsposition har varit utmärkt. På grund av coronakrisen har flygtrafiken minskat med 98 procent och Swedavia behöver nu 3 miljarder i extra stöd från regeringen för att överleva.
Men även innan corona var flygandet på väg ner, till stor del på grund av att konsumenterna valt mer miljövänliga alternativ. Vårt flygande är ohållbart om vi vill bromsa klimatförändringarna. Så enkelt är det.
För transporter till New York eller Medelhavet finns få alternativ till flyg, men större delen av inrikesflyget är i grunden onödigt. Möjligen med undantag av Västerbotten, Norrbotten och Gotland.
Affärsflyget lär inte heller överleva övergången till allt fler digitala möten över zoom, inte i sin tidigare form i varje fall.
Arlanda?
Digitala möten är billigare och mer tidseffektiva. Efter coronakrisen lär varken ekonomiavdelningar eller pressade VD:ar glömma detta. På lite längre sikt är det inte säkert att flybranschen någonsin återhämtar sig.
Så vad ska vi göra med Arlanda?
Flyplatsen är ett av Sveriges största klimatproblem, både som del av ett ohållbart transportsystem och för att den tar resurser från andra infrastruktursatsningar.
Omställning
Att utbyggnaden nu stoppas bör inte betyda att andra viktiga klimatanpassningar ska avstanna. Bromma flygplats bör fortfarande avvecklas och flygbranschen som helhet kommer att tvingas anpassa sig efter en mindre kostym och strängare miljökrav.
För så hänger det ihop. Coronakrisen har påskyndat en omställning av flyget som ändå var nödvändig. Någon returbiljett finns inte att köpa.