Storebror ser dig, men minns inte din historia
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-12-06
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Julhandeln har flyttat ut på nätet. Den tekniska utvecklingen medför nya livsmönster. Bankerna vill att vi ska göra ärenden virtuellt hellre än att gå till bankkontoret, brev har ersatts med mejl och sms, skattemyndigheten erbjuder deklaration över nätet och så vidare.
Nätlivet har många praktiska fördelar. Till it-samhällets paradox hör att vi riskerar att samtidigt få ett samhälle utan historia och ett samhälle som vet allt om dess medborgare.
Nyligen kom den statliga utredningen ”Bevara ljud och rörlig bild”, som handlar om hur det audivisuella kulturarvet ska kunna räddas. Radio- och tv-program, liksom filmer och skivor lagras i Statens ljud- och bildarkiv, SLBA. Materialet är tillgängligt för forskare och andra som vill ta del av vår ljud- och bildhistoria.
Tekniken springer dock ifrån historien. Det finns inte längre utrustning för att spela upp gamla kassettformat. Banden vittrar dessutom sönder.
Utredningen föreslår att allt snarast förs över till digitalt format. Det skulle ta tio år och kosta 900 miljoner kronor. Inte heller digitala medier är beständiga för all framtid, men det går att göra många säkerhetskopior utan kvalitetsförluster och materialet tar allt mindre plats.
Om nätsamhället å ena sidan håller på att tappa sitt minne, håller det å andra sidan på att kartlägga våra privata liv in i detalj.
Vi lämnar elektroniska spår efter oss. Nätmedborgaren är kartlagd. Affärskedjor vet exakt vilken smak vi har och kan styra sin marknadsföring individuellt. Stater vill, i synnerhet efter 11 september, spåra illegal verksamhet och terrorism.
På den europeiska dagordningen står ett telekomdirektiv som innebär att alla EU-medborgares internet-trafik ska lagras och vara tillgängligt för myndigheterna. Det handlar alltså inte längre om telefonavlyssning efter domstolsbeslut utan om kartläggning av medborgarnas internet-beteende. Det är ett stort steg ur integritetssynpunkt.
På 1960- och 1970-talen fördes en het debatt om storebror-samhället. Centraldatorn med alla register stod som symbol för det auktoritära samhället där den personliga integriteten var hotad.
Sedan kom pc:n och datorn blev folklig. Diskussionen om integritet avtog i takt med it-utvecklingen. När det i dag finns starkare skäl än någonsin för att varna för att ”storebror ser dig” är det märkligt tyst i den offentliga debatten.
Enstaka debattörer som Anders R Olsson, Ola Larsmo och Pär Ström pekar på att medborgarens privatliv blir alltmer kartlagt. Nyligen presenterade Ström ett ”Manifest-04 för integritet” med syfte att ”stoppa marschen in i övervakningssamhället”.
Frågan om DNA-registrering är också ett exempel på hur den nya tekniken, i det här fallet biotekniken, riskerar att göra oss fartblinda och gå med på vad som helst för den goda sakens skull. Både polisiära och etiska skäl talar starkt mot ett heltäckande DNA-register av alla nio miljoner medborgare.
Bara för att det är tekniskt möjligt att mer effektivt bekämpa brott och fusk är det inte säkert att det är lämpligt ur etisk och mänsklig synpunkt.
Historielöshet och kontroll av vardagslivet – två sidor av samma mynt. It-utvecklingens nu-fixering riskerar att skapa ett auktoritärt samhälle.