Vad gjorde Sabuni när hon var konsult?
Ett problem med att välja en outsider till medialt utsatta politiska positioner är att de ofta inte har granskats ordentligt i media. Fråga bara Håkan Juholt. Eller de kortvariga moderata ministrarna Cecilia Stegö Chilò och Maria Borelius.
I veckan ställde Eskilstuna-Kurirens liberala ledarsida frågan om vem som egentligen låg bakom stödet till Nyamko Sabuni. Bland annat vill man ha svar på vem som betalade en opinionsmätning som användes i det interna spelet till förmån för hennes kampanj.
I Dagens Opinion säger L-veteranen Carl B. Hamliton att han var en av dem som betalade.
– Det var jag och några andra privatpersoner, som inte vill bli uppringda av journalister, säger han till tidningen.
Frågan många ställer är naturligtvis vad personer ”som inte vill bli uppringda av journalister” kan tänkas vilja ha i motprestation. Samt vilka som i övrigt hjälpte till med kampanjen.
Anonyma bidrag normalt inte tillåtna
År 2018 skärptes lagen om öppenhet för bidrag till politiska partier. Orsaken var Europarådets rekommendation om ett gemensamt regelverk för att stärka demokratin och motverka korruption vid finansiering av politiska partier och valkampanjer.
”Från och med nu är det dessutom principiellt förbjudet att ta emot anonyma bidrag.” skrev Kammarkollegium som ansvarig myndighet på sin hemsida.
Nyamko Sabunis kampanj har alltså tagit emot anonyma bidrag till minst en opinionsmätning som använts internt i Liberalerna för att få henne vald. Något undantag i kravet på redovisning för personer ”som inte vill bli uppringda av journalister” finns inte och det är ärligt talat svårt att se hur ett val av partiledare ligger utanför ett partis verksamhet.
Men oavsett om Nyamko Sabunis kampanj hittat ett kryphål så skärptes lagen av en orsak, allmänheten har rätt att veta vilka som har hållhakar på makthavare.
Lagens anda är att stor öppenhet ska råda, tycker Liberalerna att de lever upp till det?
Ombuden borde kräva svar
Enligt Eskilstuna-Kuriren borde ombuden på Liberalernas landsmöte kräva svar på dessa frågor. Tidningen tar särskilt upp kopplingarna till förre partisekreteraren Johan Jakobson och hans byrå, Nordic Public Affairs.
”Liksom i andra påverkansbolag har anställda konsulter i Nordic Public Affairs bakgrund i flera partier, såsom L, S, M och MP. Men iögonfallande är att en ägare och ”managing partner”, alltså en av Johan Jakobssons närmaste medarbetare, är den tidigare Timbrochefen, Marcus Uvell, som fick sparken från konsultbolaget Kreab efter att ha haft en lite väl nära relation till SD-politiker” skriver tidningen.
Eskilstuna-Kuriren har rätt i att öppenheten borde vara bättre. Normalt är uppgifter om kampanjer och beställda opinionsmätningar alltid offentliga.
Det avvikande här är hemlighetsmakeriet.
Erdoğans prestigeprojekt
Men det finns fler frågor att ställa.
Innan Nyamko Sabuni blev kandidat till ledare i Liberalerna var hon hållbarhetschef på energikonsultbolaget ÅF, tidigare Ångpanneföreningen, sedan 2015.
Bolaget har enligt sin hemsida 16 000 experter över hela världen och är inblandade i några av de energiprojekt som påverkar människor och miljö mest. Ett av dem är den gigantiska kraftverksdammen Ilısu i de kurdiska delarna av Sydöstra Turkiet.
Ilısu-dammen är ett av president Recep Tayyip Erdoğans stora prestigeprojekt och enligt nyhetsbyrån Reuters ska den börja fyllas på med vatten nu i juni.
Konsekvenserna av Ilısu-dammen är enorma. Enligt finska Yle dränks byar där mellan 15 000 och 50 000 kurder bor och bland annat Hasankeyf, ett möjligt världsarv där enligt sägnen Edens lustgård låg, hamnar under vatten.
För över 10 000 år sedan slog de första jordbrukarna ner här och det så kallade tvåflodslandet benämns ibland "civilisationens vagga”. Nu ödeläggs området.
ÅF lyfter på sin hemsida fram Ilısu-dammen som ett projekt de är stolta över. Vad hade företagets hållbarhetschef Nyamko Sabuni att säga om den saken?
Mindre nogräknade regimer
Ilısu-dammen är bara ett av många projekt, ÅF är ett av Europas största företag i sin bransch, andra exempel företaget lyfter fram är Yeywa-dammen i diktaturens Burma, Casecnan i Filipinerna, Singkarak i Indonesien, Lai Chau i Vietnam och så vidare. Listan över samarbeten är rena vem-är-vem-listan över världens mindre nogräknade regimer.
När Carl Bildt var utrikesminister förföljdes han ständigt av uppgifter om den roll han hade i styrelsen för Lundin Oil. Det rättsliga efterspelet kring bolaget efter folkfördrivningen i Sudan pågår fortfarande.
Kanske vore det bra om Nyamko Sabuni även på detta område visade mer öppenhet än i dag. Vilken roll hade hon egentligen i alla de projekt ÅF har genomfört världen över? Och vad gjorde hon som ÅF:s hållbarhetschef när de kurdiska byarna dränktes?
Som partiordförande behöver Sabuni lägga alla kort på bordet.
LÄS BAKGRUND: Regeringens proposition om ökad insyn i partiernas