Ge kulturen en plats i samhällsplaneringen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Nytt år. Nytt liv. Under nyårsnattens firanden uttalades en del löften. Trettonhelgens ledighet gick således i gymträningens tecken för min del.

På väg in till gymmet i Liljeholmen läser jag om förnyelsen av Liljeholmstorget. Samhällsplanerarna har satt upp bilder på hur de tänkt sig centrum framöver.

Visionen handlar om shopping. Förstås. En ny galleria ska byggas. Ritningarna låter mig förstå att jag kommer att kunna handla mycket mer effektivt framöver för butikerna kommer att ligga tätt bredvid varandra. (Ur folkhälsoperspektiv borde vi kanske öka avstånden och gå lite mer?)

Förutom butiker kommer det också att finnas plats för restauranger och kaféer. Och för ett gigantiskt underjordiskt garage. Under Nybohovsbacken ska det börja sprängas nu i februari. Vad vore ett modernt centrum utan plats för bilen? Trots ökad miljömedvetenhet.

Nya Liljeholmen ska stå klart 2009. De nya bostäderna blir färdigbyggda 2010. Folk ska tack och lov bo här också, inte bara shoppa och käka.

Liljeholmen växer så det knakar. Med den lilla Tvärbanan mellan Alvik och Sickla udde har det också blivit en knutpunkt för kollektivtrafiken. Självklart måste centrum rustas upp. Ett bättre utbud av restauranger och butiker tackar vi medborgare inte nej till.

Ändå slår det mig hur konsumistisk dagens samhällsplanering är. Ingenstans ser jag någon plan för en biograf eller en teaterlokal eller ett litet konserthus eller rentav en konsthall. Dåtidens självklarheter med ett Folkets hus och en kyrka i varje centrum finns förstås inte heller med i den nya samhällsplanen.

Över huvud taget finns inte föreningslivet med dess behov av samlingslokaler med i tänket om att skapa ”mer innerstadskänsla”. Ändå är det just i innerstaden som både kommersen och kulturen samsas om utrymmet. I innerstaden kan jag shoppa loss, gå på bio, se på teater och kolla på konst. Dessutom kan jag lyssna på spännande föredrag på ABF vid Sveavägen.

Varför finns inte denna samhällsmix i förorten?

Behovet av gemensamma mötesplatser kommer att öka, inte minska i vår segregerade tid. Jovisst, kaféer och restauranger, ja även gymmet är en sorts mötesplatser. Tillsammans med mina nära och kära kan jag diskutera politik över en latte och muffins. Men hur skapar vi möten mellan oliktänkande, mellan oss som inte redan känner varandra? Hur ska jag få respekt för Den Andre om jag aldrig möter honom eller henne?

Konsumismen är vår nya religion. Shoppinggalleriorna vår tids tempel. Vi följer handlingsritualen och känner oss trygga. Ändå inbillar jag mig att människan inte behöver bröd allena utan också rosor, dvs också kultur och sånt som fyller själen.

Tänk om samhällsplanerarna tänkt in en liten teater, där också film kan visas och möten och debatter hållas.

Eller varför inte en lokal variant på det fantastiska Kulturhuset vid Sergels torg? Vilket lyft för förorten!

Till det moderna torget borde också arenor för tankeutbyten höra. Varför inte skapa ett Speakers corner vid sjön Trekanten? Eller en fritidsgård invid Ica?

Och varför inte en multireligiös kyrka, där muslimer, judar, kristna, buddister, hinduer och andra kan föra dialog om nutidsmänniskans existentiella längtan?

Men nej, 2009 får Liljeholmen en ny shoppinggalleria.

Konsumismen regerar.

Helle Klein