Bolsonaro struntar i att Amazonas dör
Skövlingen ökar takten – klockan tickar för regnskogen
Skövlingen av Amazonas slår nytt rekord. När världens blickar vänds mot coronapandemins framfart sker avverkningen av regnskogen i allt högre takt. Från januari till april ökade nedhuggningen med 55 procent.
Det sker med ett godkännande från Brasiliens mäktige ledare.
Amazonas brukar ofta kallas jordens lungor, då regnskogen producerar 20 procent av syret i jordens atmosfär. Men Amazonas nyckelroll är i själva verket som kolsänka, då den myllrande, artrika grönskan tar upp mer koldioxid än något annat landområde i världen.
Regnskogen utgör en blockad i klimatkrisen, men den är hotad. Den globala uppvärmningen, med kortare regnperioder, allt värre hetta, har gjort Amazonas mer sårbart för bränder. Fjolårets bränder i Amazonas var så omfattande att de gick att se från rymden.
Närmar sig smärtgränsen – övergår i savann
Den antändande gnistan kommer från skogsröjarna, som använder eld för att bryta odlingsmark. Motorsågarna far fram, och för varje träd som fälls ökar hotet mot regnskogens eget kretslopp. Den väldiga skogen genererar stor del av sin egen nederbörd genom att vatten avdunstar från träden.
Men forskarna slår larm: vid en viss gräns av avverkning upphör förloppet. Regnskogen börjar övergå i savann. Enligt forskarna går smärtgränsen för Amazonas ekosystem vid 20–25 procents skövling. Hittills har omkring 17 procent av den livsviktiga skogen skövlats, och kalhyggen brer ut sig som stora sår på flygfotografier.
Det sker i jakten på vinst. För virkesutvinning, dammbyggen, gruvdrift, sojaodling – där den absoluta merparten går till djurfoder – och för betesmark, som ett led i Brasiliens omfattande köttindustri.
President Jair Bolsonaro vann med stora löften om att lyfta landets ekonomi. Han hade stöd i sin valrörelse av jordägare, högerkristna och militärer. Processer som inletts för att skydda Amazonas har under hans styre rivits upp. Bolsonaros utrikesminister Ernesto Araújo hävdar att klimatkrisen är ett påhitt av ”kulturmarxister” för att bromsa tillväxten i västvärlden.
I ett makalöst reportage har Aftonbladets Staffan Lindberg och Andreas Bardell mött regnskogens motståndsrörelse. De kallar sig Skogens beskyddare, och de spårar upp inkräktare och tar ifrån dem motorsågarna, tvingar ut dem ur reservatet. De möts av hot och dödligt våld.
“Förstår du inte? Vi strider för er också”, säger Olimpo Guajarara.
När bränderna i Amazonas var som värst i fjol förmörkades himlen över miljonstaden Sao Paulo av svart rök. Omfattande demonstrationer mot Bolsonaros politik genomfördes på många håll i landet, och i övriga världen.
Importen är en skam
I nutid har de ersatts av dånande smällar på kastruller. Miljontals människor kliver ut på sina balkonger och protesterar mot Bolsonaros hantering av coronapandemin. Världen är satt på paus. I skuggan av coronakrisen ökar avverkningen takten. Men vi har inte tid att se tiden an med Bolsonaros slakt av Amazonas.
Det enda som kan få förblindande högerpopulister som Bolsonaro att lystra till är när ekonomin drabbas. Omfattande sanktioner skulle därför kunna bromsa hans framfart. Det kommer att krävas att många länder går samman. Gränsen måste dras upp. Att Sverige fortfarande importerar kött från Brasilien är en skam. Även svenskt fondsparande gör avtryck.
I takt med att den globala uppvärmningen fortsätter kommer ledare att ställas till svars. En försmak av klimatkrisens effekt fick bland annat Australien uppleva vid årsskiftet, med fasansfulla skogsbränder som skördade människoliv och sargade djur och natur. När människor evakuerades i tusental till stränder för att undkomma lågorna, höjdes kritiska röster mot landets enorma kolproduktion. Motståndet mot klimatåtgärder. Det utpekade ledet av ledarna som svek i klimatkrisens upptakt kommer att bli allt längre.
Förlorar vi skyddsbarriären Amazonas kommer det att drabba hela planeten.
Skogens beskyddare kan inte stå ensamma.
Tiden att rädda regnskogen är nu.