Sista kriget för George W Bush?
Den amerikanska presidenten förbereder ännu ett slagfält, i Iran.
Terrorismen måste utplånas och ondskans makter en gång för alla besegras. Den sortens paroller har president Bush hållit fram medan bomber fallit över Afghanistan och Irak. I krigsruinerna har hundratusentals människor dött och massakrerats. Av kriget har terrorismen vuxit sig starkare, de regionala konflikterna fördjupats och därmed förstärkt spridningsriskerna för fortsatt våld. Bushs båda krig är svåra strategiska misslyckanden och mänskliga katastrofer.
Ändå tycks den avgående statschefen förbereda en tredje invasion, nu mot Iran. I tidskriften The New Yorker redogör Seymour Hersch – ensam en armé av undersökande journalister – för de amerikanska krigsförberedelserna i Iran. Presidenten har avsatt ett par miljarder för olika hemliga aktioner, till exempel mord på strategiska personer, infiltration i staten, särskilt den som del som har ansvar för kärnenergin. Amerikanska agenter utnyttjar motståndsgrupper från grannstater och från olika minoritetsfolk, iranska araber och baluchier (förföljda av regimen) för att destabilisera landet. De amerikanska spionerna utnyttjar också brutala väpnade grupper som Mujahedin Kalk och Jundullah, båda med framskjutna positioner på USA:s lista över terrorister, ibland kopplas de till al Qaida, ofta militanta sunniter i konflikt med Irans shiiter.
Dessutom förhandlar USA för att för mycket lång tid framöver garantera sin rätt till cirka femtio militärbaser i Irak, Irans grannland.
Slagfältet förbereds, sammanfattar Hersch. Uppdraget motiveras med att den iranska regering som planerar för egna kärnvapen måste krossas. Bushs krigsplaner bekämpas inte främst av demokrater. Det partiets ledande skikt stöder infiltrationen i och destabiliseringen av Iran. Motståndet formuleras främst inom försvarsmakten. Amiral William Fallon höll fram de ohyggliga riskerna med att bomba ett land med 80 miljoner invånare. Han varnade för hårdföra hämndattacker, sammanbrott för oljehandeln och svårartade regionala konflikter.
Fallon tvingades snart avgå, fördömd av det politiska men aktad av det militära etablissemanget.
Bush och hans nykonservativa rådgivare avfärdar också landets egen säkerhetstjänst (NIE), som skrivit av Irans kärnvapenplaner; de upphörde 2003.
Medan EU och FN arbetar vidare med sin sanktions – och samtalspolitik gentemot Iran och Bush överväger attack, riskerar en helt annan plan bli konkret: ett israeliskt anfall mot Iran. Planen testades för en månad sedan i en väldig flygmanöver i sydöstra Europa. Kärnvapenmakten Israel bombade 1981 sedan sönder kärnkraftreaktorn i Osirak, strax utanför Bagdad.
Irans kärnanläggningar är svåråtkomligare, djupt nergrävda, ofta placerade i befolkningstäta områden. Bomber där skulle leda till mänskliga katastrofer och geopolitiskt sönderfall. Ett ”Apocalypse Now”, som Bushs sista föreställning.