Försäkringskassans arrogans är ovärdig
Markku, 63, nekas stöd trots alla skador
För Markku Laaksonen i Degerfors har 43 års tungt arbete i skogen och industrin har satt spår. Vid 63 års ålder är listan på sjukdomar och skador så lång att den skulle kunna fylla den här texten.
Diskbråck, invaliditet i nacke och axlar och skadade muskler är en del av problemen. Karpaltunnelsyndrom, en stelopererad handled, tinnitus och ständiga smärtor också.
Godkänner inte ersättning
Ändå vill Försäkringskassan inte godkänna att Laaksonen får sjukersättning de år som är kvar till pension. De anser att han borde ansträngt sig mer under rehabiliteringen och att det kanske finns något enklare jobb han skulle klara.
Det är tidningen Dagens Arbete som berättar Markku Laksonens historia. Hans ansökan om sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension, har avslagits två gånger. Nu driver hans fackförbund, GS-facket, frågan vidare.
Orimliga vilkor
Vi har skrivit om Försäkringskassan och den havererade svenska sjukersättningen förut. Vi har berättat om människor som dött medan de slagits för att få ersättning. Om regler som tvinga sjuka tillbaka till det arbete som gjort dem sjuka och om människor som uppmanas ta jobb som inte finns trots att pensionen står för dörren.
Det är ovärdigt. Markku Laaksonens situation sammanfattar mycket av läget. Nu tvingas ha ta ut sin pension i förtid för att överhuvudtaget ha en inkomst.
Borde få respekt
Vi borde inte ha ett arbetsliv där människor sliter ut sina kroppar eller jobb som gör folk sjuka. Men nu har vi det, och då är minsta sådana som Markku Laaksonen borde förvänta sig något slags respekt.
Istället möter han Försäkringskassans byråkrater som säger nej utan hänsyn till verkligheten. Och av politiker som med sval arrogans talar om minskade sjuktal eller om att höja pensionsåldern.
Politiker eller byråkrater riskerar knappast invaliditet i nacken eller vibrationsskador i jobbet. Möjligen har det med saken att göra.
Ändrade regler
2022 ändrade den förra regeringen reglerna för sjukersättning. Man hade – till sist – insett det absurda i systemet. Att människor som arbetat ett helt liv och som bara hade något år kvar till pension skulle tvingas till meningslösa ”åtgärder” var helt enkelt inte värdigt.
Uppenbarligen räcker förändringen av reglerna inte till. Markku Laaksonens situation är ett bevis på det. Förhoppningsvis ändrar förvaltningsrätten på beslutet.
Men framför allt borde socialförsäkringsministern, moderaten Anna Tenje, tvingas svara på om det är så här den svenska sjukförsäkringen ska fungera.