Otrygghet blir norm – Lööf vill inte höra på
För tre år sedan beslutade riksdagen att ändra reglerna så att det i dag bara krävs en arbetsgivare för att kunna få f-skattsedel. Regeländringen har gett effekt och i fjol var det nästan 94 000 personer som sökte om att få f-skattsedel.
Antalet bolag utan några anställda har också blivit allt fler. Bakom detta pågår sannolikt en av de största förändringarna av hur svensk arbetsmarknad organiseras: arbetstagare tvingas bli egenförtagare för att få arbeta kvar.
Efter regeringens reform har arbetsgivare tvingat anställda att bli egenföretagare, så att de betalar sin egen skatt och sociala avgifter. Det har bland annat SR:s granskande program Kaliber visat.
Arbetstagare som tvingas agera inhyrda egenföretagare ställs utanför arbetsmarknadslagstiftningens skydd. Som anställd f-skattare hamnar man i kläm i trygghetslagstiftningen, man hamnar utanför lönebildningen, man blir av med fackliga försäkringar och avtalspension. Fackförbunden fruktar att modellen används för lönedumpning.
Det här vill oppositionen se över. I en motion till skatteutskottet kräver Socialdemokraterna att regeringen utreder vad de ändrade reglerna har fått för effekter. Kravet viftas bort av näringsminister Annie Lööf (C):
– Jag är glad över att nyföretagandet har ökat i Sverige.
Det ska man förstås vara. Men det verkar dumt att blunda för att relationerna mellan arbetsmarknadens parter förändras och låta anställningsformen som vi känner den konstrueras om i tystnad. För en hel generation har vikariat, inhopp, projektanställningar, bemanningsföretag och andra otrygga anställningsförhållanden blivit norm på arbetsmarknaden.
Utanför Näringsdepartementets lokaler på Mäster Samuelsgatan växer en ny arbetsmarknad fram, utan trygga anställningar och lagstadgade villkor, med hjälp av f-skattsedlar.
Att Lööf inte ens vill utreda frågan är häpnadsväckande.