Nya ord fixar inte asylmottagningen

Ingvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Politiska debattörer kan ha olika uppfattningar om hur den svenska flyktingpolitiken borde vara utformad, men det finns ingen som kan påstå att dagens ordning fungerar väl.

Handläggningstiderna är för långa, kostnaderna för höga och de regionala orättvisorna för stora. Beslut som fattas kan inte verkställas och dessutom vittnar socialsekreterare, lärare och lokala politiker om hur ebo-lagen leder till trångboddhet och segregation.

I går överlämnade regeringens särskilde utredare, Martin Olauzon, sina förslag på lösningar till integrationsminister Ylva Johansson.

Språklig påhittighet

Den språkliga påhittigheten låter oss ana att Olauzon inte haft det så lätt.
Utredningen vill upprätta “obligatoriska ankomstcenter” där det ska bedrivas “obligatorisk samhällsinformation”, vid sidan av ett effektivt och rationellt utredningsarbete.

Det låter som ett finare ord för något slags utredningsläger, även om Olauzon försäkrar att centren ska få vara öppna så att de asylsökande kan ta del av “lokalsamhällets service”.

Frågan är om det också gäller för de “obligatoriska avresecenter” utredningen också föreslår. Avresa är trots allt en omskrivning för utvisning.

Intressekonflikter

Utredarens nyskapande språk är naturligtvis avsett att dölja de intressekonflikter som faktiskt finns i asylpolitiken. Ändå är det konflikter politiken till sist kommer att tvingas ta ställning till.

Det gäller inte minst ebo, reglerna för asylsökande som vill ordna eget boende. Utan de reglerna hade Sverige aldrig klarat flyktingtoppen 2015. Å andra sidan är ebo en källa till stora sociala problem i kommuner som Malmö och Södertälje, men också i till exempel Lessebo.

Olauzons förslag om försiktiga begränsningar av rätten att flytta till de mest utsatta kommunerna är nog ett minimialternativ.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.