Hon förlorade valet men vann Danmark
Högern smulades sönder från tre håll
En vecka före valet höll den danska socialdemokratin några minnestimmar över en av sina, vågar jag skriva, mest älskade ledare, Svend Auken. Hans hustru, filmregissören Anne Wivel, visade sin Dogma-inspirerade film, ”Svend.” Berättelsen pendlar mellan Aukens rastlöst,
intensiva, optimistiska politiska gärning och hans sorgligt förlorade kamp mot cancern. ”Döden kommer alltid som ett avbrott”, säger han.
Den väldiga biosalongen Imperial var för några timmar en politisk-historisk scen: Fyra socialdemokratiska ledare samlade på en gång. Anker Jörgensen, arbetaren som satt i det vackra statsministerrummet på 70-talet, flyttade sig försiktigt fram, stödd på två käppar. Poul Nyrup-Rasmussen, regeringschef under 90-talet, undervisade tv-team om det politiska läget. Den nuvarande ledaren, Helle Thorning-Schmidt, vilade en stund från valkampanjen i biografmörkret.
Svend Auken drev 1990 socialdemokratin till ett osannolikt valresultat, runt 40 procent och till 16 nya mandat. Han fick ändå aldrig bli statsminister. Den borgerliga mitten sa nej.
Helle Thorning-Schmidt samlade i torsdags med möda en fjärdedel av rösterna. Vägen mot statsministeriet öppnas, partier i mitten och till vänster hyllar hennes ledarskap och ger henne statsministerämbetet.
Dansk politik kan förefalla gåtfull.
– Vi klarade det, ropade Thorning-Schmidt till sina anhängare på krogen Vega. Natten var sen och dramat äntligen över.
Den danska högern hade smulats sönder, också om priset blivit högt för såväl Helles parti som för Villy Søvndal i Socialistiskt folkeparti.
Högern attackerades från två håll:
Socialdemokratin och Sf visade fram den allt uslare ekonomin och den sociala nedrustningen. Tillväxten är i huvudsak obefintlig, arbetslösheten växer, särskilt dramatiskt för ungdomar och långtidsarbetslösa. Klassklyftorna vidgas och fattigdomen stiger snabbare än i praktiskt taget alla andra EU-länder.
Radikale venstre och Enhedslistan stod för en mer ideologisk kritik. De påminde väljarna om nedmonteringen av Svend Aukens miljöpolitik, ledande i EU. De demaskerade högerregeringens och högerextremisternas gemensamma, decennielånga, flykting-och invandrarpolitik. Skräckexempel i EU.
Med valresultatet försvinner ”svinehunden” ur dansk politik.
Ingen av det oändliga antal danska valrörelser jag följt påminner om årets. Den var snarare en reality-version av den skarpt iakttagande tv-serien ”Borgen.”
I båda fallen bygger intrigen på att en relativt ung kvinna söker politisk makt och därför systematiskt destabiliseras, ofta med angrepp riktade mot hennes privata liv och utseende. Fifflar Thorning-Schmidts man med skatten? Har han lämnat hemmet? Är hennes kläder för flotta? Överklassiga Weekendavisen citerade njutningsfullt uttalanden om den socialdemokratiska partiledarens utseende: Kanske vinner hon för att hon inte är ”bredrövad och har hängpattar”. Svinehunden släpptes loss under valkampanjen, fast gläfsandet räckte inte riktigt till.
Politikens nye chefredaktör Bo Lidegaard gav strax före valet ut en mäktig bok om de senaste hundra årens danska historia. Han knyter an till den politiska grundberättelsen, att dansk demokrati fungerar bäst om den leds av socialdemokraterna och radikale venstre, ett liberalt vänsterparti som inte existerat i Sverige på snart hundra år. En allians mellan dessa båda partier förenar folklighet med kulturradikalism.
Valresultatet kräver en mer komplicerad regeringsmodell. ”Vi skapade historia”, skrek Villy Søvndal till Socialistiskt folkepartis förbluffande entusiastiska valarbetare. Partiet offrade sju folketingsmandat för att störta högerregeringen. Søvndal har goda skäl att kräva ministerposter.
Den danska parlamentariska vänstern är i praktiken uppdelad i tre socialdemokratiska partier. Radikale venstre påminner om partiets liberala traditioner.
Socialistiskt folkeparti står för partivänstern och Helle Thorning-Smith leder det något uttunnade mittenskiktet. Dansk politik har skapat kompromisser-”forlig”-av betydligt mer bisarra konstellationer.
På Köpenhamns stadsmuseum pågår en utställning som ställer frågan: Hur blir man ”Københavner.”
Det blir lättare efter torsdagens val.