Pehrsons bidragssiffror är ett luftslott
Påhittade siffror löser inte välfärdskriminaliteten
Publicerad 2022-12-20
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Igår presenterade regeringen nya åtgärder mot välfärdsfusket. Bland annat ska en utbetalningsmyndighet inrättas för att kontrollera att utbetalningar från systemen är korrekta.
Johan Pehrsson var snabbt ute på twitter och kommenterade:
“Idag presenterar regeringen åtgärder mot välfärdsfusket. Omkring 18 miljarder kronor betalas varje år ut i felaktiga utbetalningar. Det är pengar som behövs i välfärden och hade räckt till 26 000 lärare. Rätt förmån till rätt person är grundläggande för en stark välfärd.”
Är det verkligen sant?
Vi har ingen aning
Sven-Erik Österberg, ordförande för KUT-delegationen (Delegationen för korrekta utbetalningar), hävdade 2019 att det årligen betalas ut 8,7 miljarder för mycket från de svenska välfärdssystemen.
Men forskaren Niklas Altermark menar att dessa siffror bygger på en organiserad gissningslek. Vi har alltså ingen aning om hur det verkligen ser ut.
Istället är det vanligt att man använder dessa siffror som är i princip tagna ur luften för att motivera nedskärningar och misstänkliggöra människor som faktiskt har rätt till stöd. Och det skadar förtroendet för välfärden generellt.
Att det existerar välfärdsfusk är odiskutabelt. Och det bör göras mer för att bekämpa välfärdskriminaliteten.
Det är avgörande för att upprätthålla moralen i skattesystemet.
Utvecklat tunnelseende
Men att regeringen bara titta på bidragsfusk och inte på exempelvis vinster i välfärden eller skatteplanering är att ha utvecklat tunnelseende. Eller som vi också kan kalla det, en moderat politik.
Enligt en bedömning som Skatteverket gjorde 2018 försvinner cirka 130 miljarder årligen i skattefusk.
Och du behöver inte ens flytta dina pengar utomlands idag för att kunna planera bort din skatt.
Exempelvis visar en granskning från ETC att Willys ägare Antonia Ax:son Johnson betalar, genom att skatteplanera, mindre i skatt än en kassörska i hennes butiker. Kassörskan betalar ungefär 23 procent på sin inkomst, Ax:son Johnson bara 18 procent. Och då tjänar hon ungefär 5,4 miljoner i månaden.
Så ja, vi bör nog vara oroliga för fusket bidrar till att betalningsviljan till välfärden minskar. Men kanske inte bara på det sättet som regeringen tror.