I hyllan fanns inga fiskbullar
Det var nog den konstigaste veckohandling jag varit på. Bullens pilsnerkorv var slut. Hyllan för fiskbullar stod tom. Köttkonserverna var utplockade.
Inte för att jag brukar äta Bullens pilsnerkorv eller fiskbullar, men... Kanske fylldes hyllorna på strax efter, men i en av Stockholms största livsmedelsbutiker har jag faktiskt aldrig sett något liknande.
I grunden är det något bra, tänker jag, människor som tar eget ansvar när coronaviruset kan stå för dörren.
En stund rycktes jag själv med. Jag handlade extra pasta och hushållspapper, för säkerhets skull. Och kaffe, ingen kris utan kaffe. Det har jag hört om från gamla släktingar som mindes hur det var under 1900-talets krig. Folk malde ekollon och kokade "kaffe" på. Låter ganska äckligt.
Min farfars mamma Anna Lindberg lär ha varit mästerlig på att baka bröd med mossa i. Utanför landets gränser pågick första världskriget och en gång, så berättar familjehistorien, hörde herrskapet från herrgården av sig och ville smaka. Så gott mossbröd bakade ingen annan.
Men den framväxande välfärdsstaten tyckte inte folk skulle äta mossa under kriser. Svaret blev en omfattande livsmedelsberedskap och stora lager av spannmål, drivmedel, sjukvårdsprodukter och andra reservdelar till samhällsmaskineriet. Under början av 2000-talet avvecklades det mesta. Sedan dess har privatiseringar och utförsäljningar förstört mycket av resten.
När apoteken avreglerades tänkte ingen på att vi behöver beredskapslager av medicin. Oj då.
Förr fanns beredskapsmål för jordbruksverket med planering för hur många kalorier varje svensk skulle få vid en kris. Ingen skulle lämnas efter eller glömmas bort. Nu toppar verket sin hemsida med ett tre dagar gammalt pressmeddelande och rubriken "Krafttag för att minska livsmedelskedjans matsvinn kan stärka jordbruksföretagen".
Inte heller livsmedelsföretagen har längre några lager att tala om. Enligt principen "just-in-time" löper distributionskedjorna från din lokala Coop ut över hela världen. Maten finns inte i butiken utan på något fartyg eller i en lastbil. Om inte distributionskedjan går sönder fungerar det jättebra. Annars går det sämre. Systemet saknar ”redundans” säger experterna, det finns inga marginaler om något skulle hända.
Lite tråkigt om det gör det ändå.
När coronakrisen är över behöver vi ha ett allvarligt säkerhetspolitiskt samtal om vilken beredskapsnivå vi behöver. Är det inte virus så är det klimatförändringar eller Vladimir Putins trollarmé. Vi lever i ett nytt normalläge.
Den parlamentariska Försvarsberedningen analyserade för några år sedan det civila försvaret. De var, för att uttrycka sig diplomatiskt, kritiska. Resultatet publicerades i rapporten Motståndskraft 2017. På presskonferensen sa beredningens ordförande Björn von Sydow (S) att vi står inför en av "de största samhällsreformerna" någonsin. Alla partier håller med, men finansieringen sitter långt inne.
Försvarsberedningen lade även ett stort ansvar på var och en av oss.
"Försvarsberedningen anser att den enskilde har ett ansvar givet de omständigheter som råder i kris och krig och föreslår att individen ska ha en beredskap för att klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka utan stöd från det offentliga. Detta kräver förberedelser." skrev man.
En tom butikshylla visar att budskapet har gått hem. I tusentals hem har man letat fram broschyren Om krisen eller kriget kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och följt instruktionerna.
Jag tror att detta är en svensk superkraft. Vi litar på myndigheterna, vi förbereder oss och vi organiserar oss när det behövs. Detta är helt avgörande för vad som med ett lite högtidligt ord ibland kallas "försvarsförmåga".
Och det gäller oavsett vilka kriser vi står inför.