Le Carré leker katt och råtta
Uppdaterad 2016-10-27 | Publicerad 2013-11-20
Nya thrillern aktuell med whistleblowers och storpolitiska moralproblem
Det är alltid spännande att öppna en ny bok av John le Carré. I vilken moralisk och storpolitisk problemställning ska han landa den här gången?
Kit Probyn, en underordnad ämbetsman vid utrikesdepartementet, sänds till den tidigare kronkolonin Gibraltar för att övervaka antiterroristoperationen ”Vildmark.” Den är så hemlig att inte ens ministerns närmaste man Toby Bell känner till den. Allt verkar gå som smort, Probyn åker hem igen, blir befordrad till ambassadör och avnjuter senare sin pension på ett gods i Cornwall. Tills historien hinner ifatt honom.
Katt- och råttaleken kan börja.
Le Carré bygger skickligt upp thrillerstrukturen med antydningar om annalkande hot. Mörkrets gråa kattor har vassa klor, och de som styr bakom kulisserna agerar inte utifrån samvetets röst, men utifrån statsintresset. Den som mitt i soppan av dubbla lojaliteter äger ett demokratiskt samvete, ligger illa till.
En känslig sanning har en aktuell anknytning, med whistleblowers som Assange och Snowden på världens löpsedlar. Det är obekväma sanningar de avslöjat, och hade de varit aktörer i en Carréroman hade de inte sluppit undan med livet.
Le Carré har inga illusioner om statens godhet, oavsett regim och styrelsesätt. De som söker eller kan tänkas avslöja dolda sanningar är hos honom bondeoffer i politikernas värnande om sin egen prestige.
I förbigående kritiserar han användningen av förarlösa drönare och en på senare tid utvecklad praxis att hyra in privata företag för att utföra krigshandlingar i statens namn.
John le Carré, nu 82 år gammal, ligger alltså inte på latsidan på sitt gods i Cornwall när det gäller att kritisera den politiska makten.
Han är samma moraliska visselblåsare som förr.
PROSA
» En känslig sanning
Övers. Johan Nilsson
Albert Bonniers förlag