Julläsning för spänningssökaren

Malin Krutmeijer recenserar Grebe, Holst och Nguyen

Malin Krutmeijer

”Dvalan” av Camilla Grebe (W&W)

Två personer ligger i dvala i Camilla Grebes nya kriminalroman: ett barn som fallit ut genom ett fönster och hålls i koma på sjukhus, och en svårt hjärnskadad ung man i en stuga i Stockholms skärgård. Till den senare leder romanens tämligen gastkramande brottshistoria. En 18-åring på glid dras in, Grebes kriminalkommissarie Manfred Olsson och hans team utreder, det är välskrivet och jag förstår att Grebe prisbelönades med priset Glasnyckeln för sin förra roman.

Mest uppfriskande är dock att här finns ett ärende. Titelns dvala syftar också på vår tids internetbesatthet. Grebe är inte nådig mot folk som med näsan i mobilen knarkar bekräftelse på sociala medier. Hon låter till och med en romanperson referera till en verklig bok om narcissism, och berättelsen slutar i ett stort ”tag varning!”. 

Konservativt kanske, men så pass välkommet med samhällsengagerad krimi att jag står ut med en del genreklichéer.

”Jag släpper dig aldrig” av Petra Holst (Forum)

Mina preferenser i kriminalgenren är noir och action så den här ”relationsrysaren”, som den kallas på omslaget, borde inte vara min kopp te – men jag sträckläste den. Det finns ett sug i berättelsen om två barndomsvänner och deras vardag som infiltreras av psykisk terror.

Anna, administratör på universitetet och Isabel, delägare i en frisersalong, är i 30-årsåldern och synnerligen livsstilskonventionella. Medan Isabel är nyskild från sin dotters far lever Anna lyxliv med sin snygga, omtänksamma fastighetsmäklarman David. Men det är något som inte stämmer. Varför är Anna så deprimerad? Är hennes svartsjuka verkligen patologisk?

Handlingen är inte precis oförutsägbar, men Petra Holst är en fena på medelklassociologi. Hon känner den lilla skillnaden mellan Malmös flotta Västra hamnen och Rönneholmskvarteren, där sparkcyklar samsas med rullatorer i trapphusen. Drömmar om kärlek och familj färgas av statusjakt, och den som erbjuder allt kan ta makten över själar och kroppar.

”Sympatisören” av Viet Thanh Nguyen (Tranan)

Det är med skohorn jag klämmer in Viet Thanh Nguyens Pulitzerprisbelönade Sympatisören i spänningsgenren, men den är faktiskt en spion­roman. Spännande är det också, när den namnlösa huvudpersonen återberättar sina år som kommunistagent under Vietnamkriget. 

Han är adjutant åt en general på sydsidan, hänger med en CIA-agent och rapporterar till revolutionärerna som så småningom vinner kriget. Då flyr han med generalen till USA och fortsätter sitt arbete under allt större hot om att bli avslöjad.

Han är en klassisk ambivalent figur med sin vita europeiska pappa, sin älskade vietnamesiska mamma, sin amerikanska utbildning, sin vänskapslojalitet och sitt dubbelspel. Blicken är skarp, pennan dryper av både sorg och galghumor när han skildrar sina landsmäns arrogans, lidande och kultur, likväl som amerikansk självgod över­ordning och rasism. 

Detta är en stor, rik roman av den omistliga sorten. Läs den över jul med gott om tid.