En lagom lättsam introduktion till svenska värderingar
Carsten Palmær läser Göran Everdahls bok om lagom-begreppet – men känner inte helt igen sig
Publicerad 2018-02-02
Det påstås emellanåt att ordet ”lagom” bara finns på svenska. Detta är knappast ens en halvsanning. Slå på ungefärliga synonymer som ”måttfull” och ”lämplig” så hittar du motsvarande adjektiv på de flesta språk.
Att vägen till mänsklig lycka går genom anspråkslöshet slås fast både av Predikaren i Gamla testamentet och av Konfucius. Mest förföriskt hyllas en lagom tillvaro av den romerske skalden Horatius (65-8 före vår tideräkning). Har man bara några krukor falernervin, en villa på landet och ett par-tre slavinnor så kan man leva rätt anständigt, fastslår Horatius:
”Den som tar den gyllene medelvägen
slipper bo i smuts i ett uselt ruckel,
slipper all den avund som drabbar dem som
bor i palatsen.”
(Övers. Gunnar Harding och Tore Janson)
För några decennier sedan var ordet ”lagom” sett över axeln i sitt hemland. ”Lagom” var ett ord för bleka och ängsliga svennar som aldrig varit söder om Malmö och ingenting anade om stormande passioner på liv och död. Men jorden går runt och vi med den: i dag är det ”lagom” som gör internationell karriär och är på väg att konkurrera ut danskarnas ”hygge”. Men ”lagom” betyder inte riktigt samma sak som det betydde i Sverige för femtio år sedan.
Böcker i ämnet finns utgivna på portugisiska, holländska, polska, ryska och kinesiska
Lagom Magazine heter en tjock och glansig livsstilstidskrift som utkommer i England. Tro för all del inte att den handlar om folkpilsner och ljummet kaffe. Vill du däremot få tips om var man joggar bäst i Seattle eller det rätta stället för att smutta på en laktosfri cappuccino med sin inredningsarkitekt i Sydney så är Lagom tidningen för dig.
Slår du på ”lagom” på nätbokhandeln Amazon så får du hänvisning till 121 titlar. Böcker i ämnet finns utgivna på portugisiska, holländska, polska, ryska och kinesiska. Nu får de sällskap av Boken om Lagom av filmkritikern och radioprataren Göran Everdahl. Det är en liten grön volym med hårda pärmar, utstuderat formgiven för att se ut som en lärobok i näringskunskap för grundskolan från 1975.
”Boken om Lagom” – som också utkommer på engelska – har knappast något nytt att säga svenska läsare. I första hand förefaller den vara tänkt för en utländsk läsekrets som behöver en lättsam introduktion till vad som numera kallas ”svenska värderingar”.
Det där är ett knepigt kapitel. Vi värjer oss med goda skäl mot alla som påstår sig veta hur vi tycker och tänker, bara för att vi har en vapensköld med Tre kronor utanpå EU-passet. Alla svenskar tänker sannerligen inte likadant. ”Nationalkaraktär” har blivit ett ord som det är klokast att undvika.
Men visst finns det kulturella, icke medfödda, skillnader mellan olika nationer. Klimatet spelar roll, historien, ekonomin och hur den fördelas. Gamla religiösa föreställningar och traditioner lever längre än Gud. Att en ryss och en amerikan – med sina motsatta uppfattningar om värdet av jordisk framgång och lidandets betydelse – har svårt att förstå varandra är inte underligt.
”Boken om lagom” hade nog blivit roligare om den varit mera allvarsam.
I Everdahls bok anar jag en sympatisk ambition att vrida ”lagom” ur händerna på moderna självhjälpspredikanter och föra ordet tillbaka till dess kärnsvenska rötter, ungefär som wahhabiterna säger sig vilja göra med islam.
Resultatet har blivit en trevlig bok, föga djuplodande – närmast har den formen av ett mycket långt kåseri, vilket gör den en smula entonig. Boken om lagom hade nog blivit roligare om den varit mera allvarsam.
Men hur stämmer Everdahls kärleksfullt ironiska skildring av Lagomsverige med verkligheten? I hans land kommer tågen fram i tid. Inga gangsterkrig pågår i förorterna och hyresgästerna har inte börjat omskolas till spekulanter i bostadskarriären. Everdahl skriver om postverket som nationell trygghetssymbol men nämner inte att det upphörde att existera 1994 eller att dess mest grundläggande uppgifter numera sköts av ett statsägt aktiebolag som tar en vecka på sig att distribuera en dagstidning (om den kommer fram över huvudtaget).
Är det Sverige som Everdahl skildrar en förlorad värld? Kanske är det ”Boken om lagom” vi ska läsa högt ur medan vi gör som överheten säger och räknar våra konservburkar och kontrollerar att spritköken fungerar i väntan på den stora kometen.