Tvivlet lyfter

helskärm

"Guld i trädtopparna/ där kråkorna samlas/ Hösten låter som en djuraffär/ Ett zoo/ Tjockt med fåglar på grenarna/ Potatisplantorna lyser sjukt gula/ Och jag har det så bra/ Jag har det så bra/ Så fånigt att vilja gråta/ när det lyser guld/ när kråkor samlas”: så bryter en sorg över oförenliga motsatser fram i Anna Jörgensdotters nya diktsamling Sång från hjärtats bakgård.

Hjärtats bakgård är mötesplatsen för vad som gjorts, gömts och glömts. ”Jag” i boken är bräcklig, njuter av livet och det livet ger, men ser också eländet breda ut sig i världen. Hon lider av att varje människa är en skärningspunkt för det onda och det goda.

Anna Jörgensdotter har blick för utanförskapet i ett krängande folkhem. I samtida poesi är hon en något mörkare syster till författare som Bob Hansson, Solja Krapu. Stefan Sundström (som skrivit ett entusiastiskt förord) är en annan litterär släkting. Sedan debuten 2002 med romanen Pappa Pralin har hon gett ut diktsamlingen Homecomingqueen (2004) och romanen Änglarnas syster (2005). I romanerna visar hon nerv och temperament i porträtten av unga kvinnor på väg att mogna genom svåra erfarenheter, diktsamlingen berättar om att komma tillbaka ”hem” till barndomsorten och slitningen mellan nu och då.

Anna Jörgensdotters poesi är oftast rakt på sak, ibland något demagogisk. Den är politisk, obunden av partier bejakar den drömmen om människan som både fri och skyldig att välja. Men vid en noggrann läsning är den inte så trosviss. I dikter som den ovan, tvivlande och skenbart enkel i uttrycket, visar Jörgensdotter vad som gör henne till poet.

Lyrik

Arne Johnsson (kultur@aftonbladet.se)