Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Magnus, Måns

Livet, före Auschwitz

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-01-26

Irène Némirovsky.

Cordelia Edvardsson fällde nyligen i en intervju en ironisk kommentar till sin karriär som prisbelönt journalist med erfarenheter från Auschwitz:

”Om jag inte varit en bra skribent och presterat så mycket hade jag naturligtvis inte fått några priser eller utmärkelser. Men utan Auschwitz hade jag, rått uttryckt, kanske inte fått så många.”

Samma sak kan sägas om Irène Némirovsky, rysk-fransk judinna från Kiev, författare till ett flertal romaner men mest berömd för sin exposé över det ockuperade Frankrike, Storm över Frankrike som kom i svensk översättning förra året. Denna bok blev genast en succé därför att författarinnan hade räddat sina fräna iakttagelser av fransmännens flykt undan Hitlers armé i en enkel anteckningsbok, som kom att renskrivas och publiceras av hennes döttrar först sextio år senare. Irène Némirovsky undkom inte judeförföljelserna, trots att hon konverterat till katolicismen, utan fördes liksom maken till gaskamrarna i Auschwitz sommaren 1942.

Men Storm över Frankrike var inte skriven av en debutant, utan av en erfaren författare. Fyra av hennes romaner översattes och gavs ut av Bonniers på trettiotalet. Två av dem, Balen och Höstflugor (båda i ny översättning av Dagmar Olsson) ges nu ut under titeln Balen. Den nya boken innehåller alltså två korta romaner eller längre noveller, vilket man vill.

Balen är en intensiv studie i en fjortonårings utanförskap och längtan efter kärlek i en iskall nyrik familj på väg uppåt i den franska societeten. Antoinette får skriva inbjudningskorten till de celebra gästerna, men hänvisas själv till att sova i städskrubben medan gästerna dansar i salongen. Riktigt så blir det nu inte, dottern tar en subtil hämnd och balen blir allt annat än den succé som modern drömt om.

Det ligger nära till hands att läsa Balen som en uppgörelse med Irènes egen kyliga och egocentriska mor som inte bara avvisade sin egen dotter utan också de två barnbarn som gömts under ockupationen, men efter kriget sökte upp henne i våningen i Paris för att få hjälp. Genom den stängda dörren ropade hon att om deras föräldrar var döda fick de väl vända sig till ett barnhem.

Irène Némirovsky skrev under krigsåren en biografi över Tjechov. Detta arbete har satt spår i Höstflugor som har en karaktäristisk tjechovsk stämning, med sin mix av vemod och främlingskap i det moderna livet. Tatjana Ivanovna är trotjänarinna på ett stort ryskt gods, men flyr tillsammans med sitt herrskap under revolutionen och hamnar i Paris där hennes isolering i exilen blir allt mer plågsam. Hemlängtan driver henne till sist in i en drömvärld som slutar med döden.

Irène Némirovsky har snarast vunnit berömmelse genom sin tragiska död än genom sitt liv. Kanske kan Balen, trots det lilla formatet, ändra på det och ge lust att läsa mer av hennes tidiga författarskap.

Berättelser

Maria Bergom Larsson (kultur@aftonbladet.se)

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.