Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Magnus, Måns

”Att skriva är en drift för mig”

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-02-05

Denise Mina hittar sina romanidéer i tidningarna

Hon fick sitt genombrott med den prisbelönta trilogin om Garnethill.

Nu har hennes nya bok ”Vargtimmen” nominerats till en Edgar – deckarvärldens motsvarighet till Oscar.

Möt Denise Mina, thrillerförfattare i världsklass.

MORD OCH KOKAIN Denise Minas roman ”Vargtimmen” har nominerats till en Edgar. Berättelsen utspelas i Glasgow på 1980-talet och handlar om poliskorruption, mord och – inte minst – kokainmissbruk i överklassen och de förödande konsekvenser det kan få.

Enligt New York Times håller hon samma nivå som Peter Robinson, en annan klart lysande stjärna som ständigt hamnar högst upp på alla bestsellerlistor.

– Jag valde inte att bli författare, att skriva har alltid farit en drift för mig.

Denise Mina tillhör den sortens människor som det är lätt att tycka om. Hon är vänlig och öppen, intelligent och snabb i repliken – egenskaper som också utmärker Paddy Meehan, hennes hjältinna i en serie på fem böcker. Två finns översatta till svenska: ”Blodsarv” och ”Vargtimmen”.

Tuffa kvinnor

– Handlingen utspelas i början på 1980-talet i Glasgow, och på den tiden var journalisterna arbetarklassens hjältar. Ingen hade någon akademisk examen, de var självlärda, drack för mycket och hade goda kontakter med vanligt folk i fattiga områden och fackföreningarna. I den här miljön var det ovanligt med kvinnor. De som ändå lyckades slå sig fram måste vara tuffa, smarta och verkligen brinna för sitt yrke. Och sådan är Paddy.

– Hon slits mellan kraven från sin strängt katolska mamma och sin vilja att leva ett eget liv. Jag är själv uppvuxen i en katolsk, religiös familj och ville skildra hur svårt det kan vara att visa respekt för sina föräldrar samtidigt som man själv har en helt annan uppfattning om hur man vill leva sitt liv.

Denise Minas mor växte upp med tolv syskon.

– Vilket fått till följd att jag har 60 kusiner. Mina föräldrar var väldigt religiösa och det väckte ett visst uppseende när min mamma skilde sig. Hon är en mycket modig kvinna. Vi träffas varje dag.

Ett av skälen till det är barnen, 3 och 1,5 år gamla.

På de utsattas sida

– Sen jag fick barn har jag fått lära mig att skriva efter bara fyra timmars sömn. De skrek så mycket på nätterna att min man och jag tvingades sova växelvis. Numera är jag mycket mer koncentrerad när jag arbetar. Jag måste ta vara på den tid som finns och har valt bort saker som rena kläder och ett välstädat hus. Men vad gör det? Mina barn är det underbaraste som hänt mig!

Det finns ett socialt patos, ett raseri i Denise Minas böcker. Hon tar ställning för de utsatta, de som slåss för att överleva under ofattbart svåra förhållanden och hon väjer inte för realistiska, plågsamma detaljer.

– Enligt stereotypa könsrollsuppfattningar står kvinnor inte ut med att skildra tillvarons värsta sidor. Men för det mesta är det vi som får försöka städa upp i eländet och ta hand om åldringar med snorkråkor hängande ut ur näsan. Allt det här pågår oavsett om du skriver om det eller ej, och det är intressant att betrakta. Majoriteten av alla kriminalförfattare är kvinnor och de flesta av dem är mödrar.

Lärare i kriminologi

Innan Denise Mina blev författare arbetade hon med psykiskt sjuka, studerade juridik och undervisade i kriminologi på universitetet.

– Jag hittar idéerna till mina romaner i dagstidningarna. De speglar den tid vi lever i och vad människor kan göra mot varandra.

Fakta: Denise Mina

Denise Minas boktips till:

Läs recensionen av Denise Minas bok:

Ingalill Mosander

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln