Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Teodor, Teodora

”Jag vill visa att jag duger”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-04

David Lagercrantz har skrivit ännu en bok om en annorlunda person – och känner igen sig

David Lagercrantz fascineras av udda, nytänkande människor.

– Jag har ofta känt mig ovanlig själv, med min bakgrund.

Hans nya roman handlar om datorns fader, som förföljdes för sin homosexualitet.

Äventyraren Göran Kropp, uppfinnaren Håkan Lans, och nu: det matematiska geniet Alan Turing. David Lagercrantz dyker gärna djupt i annorlunda människoöden.

– Jag är oerhört intresserad av glöd, folk som blir helt uppfyllda av något. Besatthet kostar alltid. Den som tänker nytt och är kreativ på riktigt skapar aggressioner hos andra. Kanske påminns de om sin egen vanlighet, säger David Lagercrantz när vi träffas i hans vackra vindsvåning i Stockholm där böckerna trängs i arbetsvrån.

”Syndafall i Wilmslow” utspelas i England på 1950-talet. Den handlar om två personer som går sin egen väg: Den ene är matematikern Alan Turing. Han hyllades som krigshjälte av självaste Churchill när han lyckats knäcka tyskarnas koder. Hans arbete lade också grunden till den moderna datorn.

Ett tragiskt öde

Turings privatliv var däremot sorgligt. Homosexualitet sågs som en sjukdom, och att leva ut sin lust var olagligt. Turing tvångsbehandlades med kvinnligt könshormon, östrogen, för att ”botas”.

När han tar sitt liv utreds självmordet av bokens andra huvudperson: den unge kriminalassistenten Leonard Corell. Corell är själv en ganska udda, grubblande person som vantrivs med sitt yrke.

– Jag känner igen mig i honom, som jag var i unga år. Jag hade en känsla av att vara fel, jag var understimulerad och flydde till dagdrömmar om en annan värld. Liksom Corell hade jag dystra stråk som kunde gå över till totalt engagemang. Från håglöshet till: Wow!

En annan likhet mellan författaren och Corell är uppväxten i skuggan av en berömd pappa. Davids far Olof Lagercrantz var en känd kulturpersonlighet, bland annat författare, kritiker och chefredaktör för Dagens Nyheter. Det har påverkat mycket:

– Jag har – utan att vilja låta kaxig – känt mig ovanlig i många miljöer. Jag har fått trycka ner delar av mig själv för att flyta in. Min bakgrund har väckt oerhörd aggressivitet, som när jag gick journalisthögskolan. Jag fick passa mig för att komma med litterära referenser till exempel. Många var arga på mig och tyckte jag var en jäkla snobb.

Är det inte en fördel som författare att vara uppväxt i en akademisk miljö?

– Jo, jag har fått massor gratis förstås. Det satt författare runt bordet hemma, vi hade litterära samtal och diskussioner om språk. Men det är också en ballast som tynger ens axlar. Jag ägnade mycket kraft att fly undan det familjen stod för och sökte mig till motsatsen.

Som att komma hem

Bland annat var David kriminalreporter på Expressen. I dag beskriver han det som att han hittat rätt och vuxit in i sin personlighet. Han är ”hemma” (och har till exempel blommat ut som den klädsnobb han är, säger han och skrattar). Men viljan att prestera finns kvar.

– Alla i familjen är prestationsinriktade. Det finns en förfärlig massa självmord i släkten, och jag och min syster (skådespelerskan Marika Lagercrantz) brukar skämta om att det är lyckas eller gå under som gäller. Mindervärdighetskänslor botas aldrig, man måste bevisa att man duger. Men jag tror att det är sunt att vara missnöjd också, det är en drivkraft.

Ändå är David Lagercrantz nöjd med den nya romanen, och tycker att Turing förtjänar att uppmärksammas av fler. Han ”tror att boken är bra” och har arbetat hårt med att göra det komplicerade enkelt.

– Ju äldre jag blir desto mer inser jag hur fruktansvärt svårt det är att skriva.

David Lagercrantz boktips till...

Björn Ranelid, författare:

– ”Wisdom of crowds” av James Surowiecki – om kraften hos stora grupper där individerna tänker självständigt.

Stefan Ingves, riksbankchef:

– ”The Black Swan” av Nassim Nicholas Taleb – om att ha respekt för att ingen kan förutsäga ekonomin.

Göran Hägglund, kd-ledare:

– ”The God illusion” av Richard Dawkins – om han vill fundera över sin religiösa övertygelse.

Följ ämnen i artikeln