Bitter attack på feminismen
TV Belinda Olssons reportageserie Fittstim - min kamp, men den fåniga lilla säljraden ”har feminismen spårat ur?” möttes redan före sändstart med skeptiska kommentarer. Åtminstone min nyfikenhet är stor. För det samhälle som vuxit fram de senaste tio åren har inneburit en hel del försämringar, samtidigt som feminismen spretar åt alla håll.
Splittringen är vad Belinda Olsson riktar in sig på. Hon pratar med en Femen-aktivist, besöker genusprogressiv ”hen-förskola”, träffar en undersköterska, diskuterar med Gudrun Schyman. Hon ser ytlighet, kamp som är helt riktningslös, en betoning på det spektakulära.
Det ironiska med åtminstone det första programmet är att Belinda Olsson kritiserar just den medialiserade, ytliga feminismen som hon byggt sin karriär på. Detta är hon förstås medveten om, men det är inte mindre provocerande för det.
En talande scen är när hon möter en annan bitter (före detta?) feminist, Ebba Witt Brattström, och de båda menar att viktigare frågor, som arbetsmarknaden, kommit i skymundan. Synd bara att de, i sina medie- respektive akademikerbubblor, inte har tillgång till den kampen. Det hummas lite om att jo, någon demonstration till stöd för barnmorskorna skulle man kunna gå på. Om man bara visste var den var någonstans.
