Förbjud sex med djur

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-08-12

Lisa Gålmark om övergreppen som är tillåtna i Sverige

Det blev inte någon svensk lag mot sex med djur i år heller. I svenska videobutiker kan alla över arton lagligen hyra filmer där människor, mest män, sätter på djur. Hundar, katter, kor, grisar, hönor, kaniner, får, hästar. Sverige är numera ett land för tillverkning av pornografi med djur. Ännu finns inte djurbordeller, som avslöjades Danmark för ett par år sedan ( Expressen 14 september 2006), men av annonser på nätet att döma är liknande verksamhet på gång. Dock inte i dekadenta kvarter i staden utan mera i stugor och lador på den förment oskyldiga landsbygden.

När kriminaliseringen av sex med djur, så kallad tidelag eller sodomi eller zoofili, avskaffades i Sverige 1944 skedde det samtidigt med avkriminaliseringen av homosexuella handlingar. Ett par decennier senare gick Vilgot Sjömans film 491, som skildrade tidelag i en symbolisk scen mellan en kvinna och en hund, upp på biograferna.

Tidelag kunde ses som uttryck för ett naturligt experimenterande med den egna sexualiteten. På 70-talet legaliserades pornografin, och tidelag blev en preferens bland andra. I den liberala sexpolitiken blev den en del av respekten för minoriteter. För vänstern kunde tidelag ses som en del av en progressiv och hipp agenda. Fastän det ena (homosexualitet) var ett rättmätigt befrielseprojekt och det andra (tidelag) ett övergrepp.

Exemplet djursex visar hur bristen på maktanalys kan leda lagstiftare och allmänhet fel. Riksdagsmajoriteten och regeringen har länge sagt nej till ett förbud, en utredning är nu tillsatt som ska vara klar till i januari 2011.

Folk frågar sig hur det kommer sig att Sverige inte har ett förbud mot sex med djur. Hur det kommer sig att sex med djur inte betraktas på samma sätt som sex med barn och minderåriga.

Den amerikanska litteraturvetaren och aktivisten Carol J Adams analyserar det interpersonella förtrycket av människor och djur. Hennes begrepp ”absent referent” kan tillämpas här: den underordnade har tagit skada av den överordnades bruk av hennes/hans kropp. Kroppen har förvandlats till ett stycke kött för konsumtion. Den underordnade är närvarande men får status som ickekännande, ett biologiskt ting, en frånvarande något. Skadan erkänns inte såvida den inte är biologiskt uppenbar – söndertrasad vagina, vulva, penis, anus, testiklar.

Att tillfredsställa sig på ett djur är lika med maktmissbruk även om djuret inte blöder. Även om djuret har blivit inlärt hjälplös och till synes deltar; handlingen är ett övertramp i en redan tvivelaktig social och ekonomisk ordning påtvingad djuret genom uppfödning och försäljning av djur som egendom.

Och mer än så: sex med djur i fångenskap är en emblematisk handling för den västerländska kulturens relation till och behandling av underordnade. Det är den mest extrema yttringen av kulturens inpräglade maktkåthet. Ett subjektets ogiltigförklarande av den andra som subjekt, vad filosofen Jacques Derrida har kallat carno-phallogocentrism. Maskulinitet som äter djur och för sin egen talan men exkluderar andras. Ett slags samhällelig egendomssträvan. En köttnormativitet: Mitt djur, min lust. Mitt djur är mitt kött ägnad mina nycker. Ägarens njutning tillskrivs mer värde än objektets fundamentala intresse av kroppslig integritet.

Så varför reagerar vi bara mot det enskilda fenomenet, det bjärta djursexet? Och nästan inte alls mot det större vardagliga våld som globalt nyttjar djuren, i 50 miljarder dödade kroppar?

Att inse att sex med djur är lika med maktövergrepp kan vara att förstå hur kulturen varje dag gör djur och människor till föremål. Hur djuren som arbetare i animalieindustrin blir objekt för trefaldig alienation; alienering från produkten, den produktiva handlingen, artfränderna. Hur djuren systematiskt utsätts för isolering, separation, fråntas ett socialt däggdjursliv med lek, omsorg, sex, parning, konflikter, födosök, upplevelse av att vara i naturen, möjlighet till ett längre liv än tidiga tonåren.

Liksom hur kor och grisar leds upp på det som av djurskötare kallas ”rape rack” för påtvingad ejakulering respektive insemination. Hur hönor insemineras i burar, hästar och hundar tvingas till utlösning och parning i avelssyfte, griskultingar kastreras. Mänskliga maskinella sexuella övergrepp mot djur är standard procedure inom jordbruket. Liksom i djursportsindustrin.

”Jag accepterar inte att man förgriper sig på djur”, sa jordbruksminister Eskil Erlandsson till medierna för drygt ett halvår sedan (Expressen 13 november 2008). Erlandsson bör tas på orden. Sex med djur i det privata blixtbelyser agribusiness systematiserade, och lagliga, verksamhet. Och vad vi med lite eftertanke egentligen tycker. Handlingen är toppen på isberget. Att förbjuda den vore en god början till förändring.

Lisa Gålmark